Aftonbladet – 20 augusti 1858, sida 2

någonting helt annat att inom den sålunda uppställda gränsen för politisk fullmyndighet vilja upprätta särskilta politiska rangordninmn hvilande på den supponerade förmögeneten. Detta blir en klassindelning, för hvilken intet enda historiskt eller förnuftigt skäl ligger till grund och som utan tvifvel skulle bli förhatligare än hvarje annan. Vi ha redan omnämt, huru Sv. Tidningen sökt omintetgöra det exempel som från Danmark kunde hemtas derpå, huru både bildning och förmögennet förmå att tillräckligt göra sig gällande under en allmän valrätt (i en utsträckning som här alls icke är i fråga), genom att falskligen uppgifva, att riksdagsmannavalen der endast ske medelbart eller genom elektorer. Som bekant är och såsom vi äfven genom en utförligare redogörelse för de senaste danskå folkethingsvalen haft tillfälle att närmare visa, ske dessa val på det sätt, att de röstberättigade (som utgöras af alla välfrejdade personer, som fylt 30 år och ha egen hushållning, eller, såsom det heter, egen Dug och Disk), tillsätta riksdagsmannen genom omröstning pr capita öfver de framstälda kandidaterna. Att riksdagsmannavalen icke skulle innebära någonting annat än en kommunalrättighet, är en sådan absurditet, att den knappast förtjenar att upptagas till vederläggning, lika litet som den ur samma orimliga sats dragna konklusionen, att den, som mera bidrager till kommunens underhåll, följaktligen skall i betydligare mån komma i utöfvande af denna rättighet. Svenska Tidningen synes bland annat förbise, att sjelfva grundlagen fullkomligt klart och bestämdt angifver riksdagsmannavalen såsom någonting helt annat än kommunalval. Vår kollegas uppfattning af saken kunde ha något skäl för sig, om förhållandet vore här, såsom i den gamla ungerska riksförfattningen, att riksdagsmännen endast vore representanter för sina städer eller distrikter och af dessa skulle mottaga instruktioner, hvilka. de vore förpligtade att i allo följa. Men. nu förhåller det sig så, att de personer, som här i hufvudstaden väljas till riksdagsmän, äro icke representanter för kommunen Stockholm, utan svenska folkets representanter (1 8 riksdagsordningen) och ha endast förbindelse att efter bästa vett och förmåga bevaka det nationala intresset.samt blott i sammanhang dermed -och såsom deraf härflytande särskilta orters eller menigheters fördelar. Lika absurdt, lika stötande för hufvudet all vanlig logik och allt politiskt rim .och reson, samt lika litet egnad att vinna det ringaste gehör, är den af Sv. Tidn. uppstälda satsen, att deticke är de med förnuft begåfvade personer, hvilka ega vissa qvalifikationer genom hvilka de äro politiskt berättigade, som. skola representeras, utan. att det tvärtom är de borgerliga rörelserna som skola representeras, som skola välja, såsom Svenska Tidningen ännu bestämdare uttrycker sig. Den har icke särdeles högt begrepp om staten såsom ett förnuftigt väsen och om lagstiftande församlingen såsom uttryck af folkets allmänna, politiska och sedliga medvetande, som vill göra husen och fabriksmaskinerna till valmän. Vi meddelade :-häromdagen en efter de af magistraten offentliggjorda — förteckningarne uppstäld tabellarisk öfversigt af förhållandet mellan : valberättigare borgare och idkare at borgerliga yrken efter olika skattebelopp. Vi införa nu -endylik tabell, utvisande förhållandet bland dem, som i egenskap af busegare äro valberättigade: t till fattigvården utgöra TROTT SR I I