Brasiliens regering skall draga i betänkande att gå it på förslaget om sundstullens aflösning, emedan denh-fofdfadestämman, icke atiz -es motsvara Brasiliens sjöfartstrafik genöm Sundet och Bälterna, alldenstund få eller alls inga brasilianska skepp passera. de danska farvattnen, och det från Brasilien till Östersjön utförda kaffe går till England eller Hamburg. för att derifrån vidare befordras. KINA: . Engelska -och franska eskadern låg vid senaste underrättelsernas afgång på det ställe, der kejsarkanalen förenar sig med floden Peiho. Den första sammankomsten mellan underhandlarne skulle försiggå d.; 6 Juni. Enligt senare underrättelser hadede kinesiske underhandlarne ankommit till Tientsin 1; 2 Juni på aftonen och d. 3 skickat visitkort. åt Englands, Frankrikes, Rysslands och För nta Staternas sändebud. Den 6 Juni hade ranska sändebudet första officiella . samman-. trädet med mandarinerna från Peking: KI. 3 -ftermiddagen började tåget från Yamun, der baron Gros och lord Elgin tagit sin boning. Marinsoldater från Dragomae öppnade tåget lerpå följde musiken från fregatten Nemesi: ;ch en pluton marinsoldater. Baron Gros bar: f åtta bärare, klädda i grönt siden med röde ister, men. de öfriga till beskickningen hörande hade blott fyra bärare. Kaptenen på Audacieuse var till häst, och en pluton marinoldater -samt matroser från Avalonche slutade tiget, som gick på en skeppsbrygga öfve: stora kanalen till den slätt, der på en timma: afstånd ett buddhatempel reser sig, i hvilket nandarinerna väntade fransmännen. Mer än 1 0,000 kineser voro åskådare. I bakgrunden såg man fälten och fanorna i ett kinesiskt läger. Baron Gros beträdde, under larmet at len kinesiska musiken, templets tröskel, på nvilken han mottogs af mandarinerna; samt rhöll emellan dem sin plats. Härpå utvexades fullmakterna. Sedan de kinesiska fullnäktige noga granskat det stora kejsaredömet rankrikes beherrskares underskrift, förklarade le, att Kina önskade förblifva i fred och gödt örstånd med Frankrike. Efter några bestämda ;ch kräftiga ord af baron Gros härom åtskiles sändebuden, och de båda tågen satte sig i örelse i motsatt riktning. De senaste underättelserna innefatta, att kinesarne motsatt sig nspråket att främmande sändebud för framiden skulle få residera i Peking; men att man ikväl hoppades få uppgörelse, i godo. De yska och amerikanska kommissarierna hade ngått-uti separatunderhandlingar med de kiesiske fullmäktige. Lord Elgin hade begärt . 500 mans förstärkning för att kunna fortätta sin marsch emot Peking; men i Kanton indrade sjukdomar truppernas inskeppning.