Aftonbladet – 19 augusti 1858, sida 3

frönnad Shomsheh. Zobeideh glömde snart sin sjukdom, för att endast tänka på Osman. Bejen var icke känslolös för dessa prof på uppriktig kärlek; och de misstankar ban fattat vid Adas dödsädd skingrades snart, utan att han likväl återvann sin förra jemna fryntlighet. Den ännu icke fullt återstälda Zobeideh märkte med bäfvan, att hon på nytt skulle blifva mor; hon begagnade de få ögonblick, då benires lidande lemnade henne någon styrka qvar, för att ur harem aflägsna alla unga och vackra slafvinnor och utbyta dem pot gamla och fula. Bejen smålog mer än harmades öfver denna utsofring. Med afseende på tjenstgöringen i hushållet protesterade han blott mot, alla de unga tjenarinnornas afskedande, och Zobeideh måste i det reformerade harem medgifva införandet af en och annan yngre piga, men hvars utsökta fulbet icke medgaf henne några -farhågor. Efter några veckors förlopp framfödde Zobeideh, under stora plågor, en liten svag varelse, som blott tycktes tillkommen för att dö. -Sjelf angreps hon af en nervfeber; som qvarhöll henne i hennes rum, der bejens besök