dertecknad ett hvitt sken, 4 streck om styrbord, Dä detta sken ansågs komma från lantärna i I andsortslotsarnes båt-satte Skåne kurs på denna lantärna, men när klockan 11, 30 min. äfven en röd lanterna blef synlig och deraf visade sig att skenen kommo från ett ångfartyg, styrdes Skånes kurs genast 4 streck tillbaka, så att fartyget åter sträfvade på fyren, der lots skulle intagas. — Emedan undertecknad icke befarade att fartygen voro så nära hvarandra att ombordläggning kunde ifrågakomma, -fortsattes samma kurs till klockan 11 45 min., då Göthas, skrof hastigt visade sig och med bogen stötte emot Skånes styrbordssida. Som Skåne, efter stöten började sjunka med förstäfven, äflemnades passagerarne ombord på Götha, hvarefter skadan undersöktes och-Skåne ingick med sakta fart till Härhamra och ankrade på gruudt vatten, på det att, i händelse af sjunkning, skepp och gods måtte kunna räddas. Torsdagen den 12 dennes klockan 10 e. m. ankom bogseringsångfartyg, och Skåne afgick, bogseradt af detta fartyg till Stockholm, dit det anlände fredagen den 13 dennes klockan 2 e..m., då fartyget genast intogs i docka för att repareras. Stockholm den 13 Aug. 1858, Kapten Frick, uppmanad att muntligen närmare förklara sig, berättade: Han hade lemnat Göteborg söndagen den S dennes på -moörgonen samt anlöpt Köpenhamn, Malmö, Karlshamn, Karlskrona, Kalmar och Westervik utan att något anmärkningsvärdt inträftat. Från Westervik hade Skåne afgått ousdagsaftonen kl. Y, 5, och sedan det en halftimma derefter utkommit i öppen sjö, hade kapten Frick satt kurs till Landsort samt derefter öfverlemnat befälet på däck till första och andra styrmännen Andersson och Comstedt, båda anstälda som -konstaplar vid K. M:ts flotta. Kapten Frick hade dock allt emellanåt sjelf varit uppe på däck och tillsett att den utstuckna kursen troget iakttagits. Härunder hade styrts N. t. O. 1, N. ända tills kl. 11 på aftonen, då Landsorts fyr kom i sigte, då kursen ändrades och stäldes rakt på nämde fyr. Sedan kapten Frick ungefär 40 minuter före sammanstötningen åter öfvertagit fartygets manövrering, hade han kl. 11 och 10 min. något styrbord om Skåne upptäckt ett matt sken, hvilket han antog vara en lanterna å en från Landsort utkommande lötsbåt, och blef i denna tro styrkt af matrosen Victor Österman, hvilken, enligt kapten Fricks uppgift, skulle vara ordinarie lots vid Landsort och med Skåne mönstrat som matros samt nu vid inloppet till Landsort hade sin plats å kommandobryggan bredvid kaptenen. Till följd häraf ändrades kursen så, att Skåne i cirka 10 minuter höll rakt på den förmodade lotsbåten tills man upptäckte äfven en röd lanterna och deraf märkte att det var en dJapbåt man hade framför sig. Kapten Frick hade anat att det var Götha som var i sgnalkande. Nu ändrades kursen 4 streck tillbaka, och det hölls åter på Landsorts fyr. Kapten Frick hade sett Göthas röda lykta cirka 10 å 12 minuters tid före sammanstötningen, men förklarade att han icke observerat den gröna lyktan. På en af polismästaren framstäld fråga huru långt afståndet kunde vara som på I2 minuters tid tillryggalades af Skåne, då det gjorde 11 knops fårt, svarade kapten Djurberg, att det blir ungefär en engelsk mil på hvar G:te minut, och att Skåne således bemärkt Göthas röda lykta på cirka 2 engelska mils afstånd. Kapten Frick förklarade sig vidare vara af den äsigt, att den för ångfartyg och seglande fartyg år 1849 utfärdade kongl. förordning, som föreskrifver att fartyg med segel eller ångkraft då de mötas i sjö, skola taga hvarandra om babord eller hålla styrbord hän, endast behöfde tillämpas då fartygen vore nära hvarandra på mindre vatten och en omborda läggning kunde befaras, tilläggande kapten Frick, att om han vid detta tillfalle iakttagit hvad författningen föreskrifver, skulle Skåne måst göra en betydlig omväg, emedan det ovilkorligen skulle in till Landsorts fyr att få lots. Hån hadeså tidigt ändrat sin kurs och hållit babord hän, att kapten Djurberg bort inse, det Skåne ämnade gå styrbord om Götha. Kapten Frick hade ej sett sjelfva skrofvet af Götha förrän ett ögonblick före sammanstötningen och han hade då itvenne omgångar kommenderat rodret dickt babord. Detta hade skett egentligen på Östermans inrådan, hvilken -varit af den tanken, att Skåne, som. gjorde starkare fart än Götha, skulle hinna förbi detta sistnämda fartyg. I följande promemoria har kapten Frick närmare redogjort för denna sin åsigt och de srunder, på hvilka-han stödde den: K. M:ts nådiga, förordning af den 16 November 1849 föreskrifver väl att då ångfartyg möta hvarånn, så att fara för påsegling kan ifrågakörmma, skola begge fartygen hålla styrbord hän, men då Skåne ovilkorligen skulle tillLandsorts fyr, föratt erhålla ots och, då kursförändringen. var så. betydlig. som. 4 streck och så lång tid .som en fjerdedels timma förlöt från det kursen ändrades tills sammanstötningen kedde, gafs Götha derigenom i god tid tillkänna åt ilket håll Skåne ämnade styra; hvårföre med iakt .agandeaf de för handen varande speciella omstän-ligheterna, -Götha borthålla babord hän — eme-lan det redan passerat Landsort och hade öppen sjö ör sig. Som Göthas lanternor hela tiden syntes på tyrbords bog, antogs äfven ombord på Skåne att vefälhafvaren på Götha uppfattade; saken på samma: sätt. Adda intill ögonblicket strax innan fartygen sammanstötte Åvsågs afståndet fartygen emellan vara så stort, att ombordläggning icke kunde ifrågakommia; så snart dock Göthas skrof syntes, trodde jag genast utt fartygen: skulle lägga ombord. Det enda som lå återstod var att söka göra ombordläggningen så itet farlig som möjligt; och som vidvarseblifvandet ue Göthas skrof detta fartygs förstaf pekade akter mm Skånes förstäf, saktade jag icke farten eller stopade, .emedan den svaga möjligheten att undvika mbordläggningen berodde derpå att Skåne genom: in större hastighet skulle kunna gå för om Götha, ch äfven Om detta misslyckades, borde, om stöten nträffade med Göthas stäf-emot Skånes sidor intetlera fartygets skada eller faran af ombordläggninen blifva större om Skåne gick med full fart, På rund af hvad här ofvan blifvit anfördt borde Götha jafva kunna undvika ombordläggningen, om. den maövrerat rätt. Stockholm den 13 Augusii 1858. Carl Fricka Kapten Frick, uppmanad att uppgifva analet af sina Passagerare, svarade att han icke unde bestämdt uppgifva detsamma, men rodde att det utgjorde 70. Sedan sammanstötningen. skett och alla base agerare blifvit lemnade ombord: på. Götha, 24 SE kn