denna årstid--ovanlig -storm, som-mycket muislog.den redan mogna rågen och äfven på vårsäden gjorde skada; men oaktadt dessa .mindre gynsamma förhållanden antages dock afkastningen af höstsäden blifva iallmänhet-god, äfvensom vårsäden fullt medelmåttig. Potäterna lofva en god afkastning och med lin och hampa, som ringa odlas, är förhållandet enaI banda: Höskörden har visat sig mindre; än som förmodats ochsafkastningen deraf kan ej skattas högre än till medelmåttig, likasom klagan förnimmes, att betet under sommaren varit ringa. Till redaktionen af Aftonbladet. Till. svar på redaktionens anmärkningar vid utkastet till en: köpmansstatistik får författaren deraf anföra. (se Aftonbladet n:r. 177): Innan den anmärkta uppsatsen sammanskrefs-hade författaren ämnat dessa siffror för ett vidlyftigare arbete som han: sedan slagit ur hågen: Men för att icke hafva förgäfves användt tiden med deras samlande beslöts att begagna dessa siffror till uppställning af den anmärkta statistiken. 1:o Anmärkningarne om gifta män och qvinnor öfverlemnar författaren till dem. hvilka det tillkommer att utreda förhållandet, emedan dessa summor äro: tagna ur tabellkommissionens underdåniga berättelse. j 2:o Vid beräkningen utaf--afkastningen af fjäderfänaden, fisket och jagten har författaren antagit att hvärje förmöget hushåll förbrukar ägg för 6 rår, fisk för 15 rdr, och hvarje bergadt hushåll ägg för 4 rdr; fisk för 10 rdr, -sämt för de -hushåll som hafva en knapp bergning ägg för 2 rdr, fisk för 5 rdrrmt allt för året, som sammanräknadt utgör en samma af 9,201,183 rdr, om jagten af villbråd beräknas till hälften af fiskåtgången på hvarje af dessa hushåll, blifver totalsumman 12,563,170 rdr 50 öre, hvilken summa jag föratt ej synas öfverdrifven nedsatt till 8 millioner. Hvad inkomsten af inoch utländska varuhandeln vidkommer är beräkningen gjord efter antalet af 105;400 personer af alla klasser af manliga befolkningen (med uteslutande af alla qvinnorj som med handel sysselsätta sig. Författaren har antagit, att öfverhufvud hvarje person (somliga mer eHer mindre) förtjenar årligen 800 rdr rmt, som skulle utgöra öfver 84 millioner, som endast blifvit beräknadt till 60 millioner. 3:0 Lefnadskostnaden är beräknad i massa för de olika hushållens förmögenhetsvilkor. Med den -praktiska erfarenhet af hvad lefnadskostnaden uppgår till efter. de olika hushållens beräknade inkomst och med kännedom af att ; af nationen till det mesta lefver af fisk och vattvälling, så torde det hela öfver hufvud taget ej vara för lågt beräknadt. Det finnes visserligen hushåll och individer som lefva i öfverflöd och de som man plägar säga lefva godt och hafva sin bergning, men det finnes många som hafva en-ganska knapp bergning — och de som endast lifnära sig, och stundom svälta. 4:0 Att författaren upptagit brukningskostnaden har skett derföre; att deri ingå löner och dagspenningar m. Mm. som måst liqvideras med penningar, hvilket minskar den behållna inkomsten. Af denna utgiftsumma insättes betydligt i rikets flera sparbanker. ; 5:0 Att missgynnande omständigheter skola tvinga till nödvändig sparsamhet är gifvet. Denna sparsamhet kan bestå i indragning af flera utgifter, såsom minskning af tjenstehjonens antal och iförbrukningen m. m; 6:0 Att lefnadskostnaden blifvit förhöjd för Stockholms stad har sin grund uti den der rådande större dyrhet. ; 7:0 Författaren har ansett sig skyldig att, då han upptager landets skuld, äfven upptaga den förkofran landet. vunnit under samma period, så att hvar och en som tänker sig djupt in i denna del af fäderneslandets ställning må kunna: göra för sig klart hvarthän denna ständiga :skuldsättningen skall leda. Att behofvet.af penningar är en verkande orsak till detta lånesystem synes klart, och då riksbanken icke utan fara för sitt bestånd kan utgifva i allmänna rörelsen mera sedlar än som dess silfverfond medgifver, äfvensora våra privatbanker icke få öka sin sedelmassa öfver ett bestämdt belopp, som är uti författningarne föreskrifvet, hvarifrån säger man, skall mynt fås till att fylla behofvet för landets alla näringar; då inom riket med dess otillräckliga rörelsekapitalpenningar icke kunna erhållas, så återstår icke annat än att genom lån från utlandet fylla behofvet. Att gifva anvishing huru skulle tillgå att inom landet . kunna åstadkomma en bankinrättning utan att riksbankens silfverfond derigenom komme att lida minskning är hvad författaren på redaktionens uppmaning anser sig. skyldig efterkomma. Hvyar:e bankrörelse inom Sverge, som icke eger silfverfond för sina utgifna sedlar, är till skada för riksbankens silfyer, hvarföre författaren trott, att en bank, som skulle vara fotad på silfver och icke utgaf några sedlar, utan endast klingande mynt, vore den mest lämpliga. En sådan bank vore icke omöjlig att tillvägabringa genom aktier, som stäldes på minst 25 specier, då: hvarje.aktieegare erhöll.8 procent-om året per aktie. Banken skulle utlåna penningar mot tio procent, i likhet med det för näringarnesunderstöd nu redan utgifna statslånet.Till betalning af aktierna emottoges endast silfver, myntadt eller arbetadt, med svensk kontroll försedt, till ett visst värde för lodet. Härigenom gjordes fruktbärande kapitalvärdet af öfverflödigt silfver, som nu eges på spridda håll af hushåll och individer. Det torde kunna antagas, att hvarje förmöget hushåll eger 400 lod i silfver, somliga mer och mindre; hvilket skulle utgöra öfver 38 millioner lod, samt hvarje bergadt hushåll vore egare af 100 lod öfver hufvud, som skulle utgöra öfver 47 millioner, och resten af befolkningen antages ega 10-millioner lod, hvilket utgör sammanräknadt-95 millioner... Om man således skulle kunna erhålla endast ; deraf tillen bankinrättning, utgjorde det 19 millioner lod, svarande mot minst 27 millioner rdr rmt, hvarför räntan stannade inom landet. Författaren förbigår alla detaljer som skulle tillhöra den här föreslagna bankinrättningen, och slotar denna uppsats med den uppriktiga önskanatt någon med finansierförmåga kunde uppgifva ett tjenligt projekt i denna del. Författaren af utkastet till köpmansstatistiken. Redaktionen har icke ansett sig böra vägra ett rum i tidningen för ofvan intagne replik, fastän -läsaren, lika med oss, torde anmärka, att författaren icke lyckats genom densamma förvärfva åt sin första uppsats ett högre värde, eller bereda sina sväfvande åsigter ett större förtroende. För sina originella kalkylers tillförlitlighet har författaren icke heller i repli; ban tetardknammit nigra. nasettiyug. hövis —noeh