ET Ur n lägna öfver värdens dröjsmål, anmodade oss I genast att, under väntan på middagsmåltiden, tåga en smörgås och en kyrksup; hvilken anmodan patronen utan motsägelse efterkom, och jag, som föresatt mig att, derest ej hederns lagar eller helsans fordringar bjuda annat, taga seden ditjag kommer, följde hans exempel. Jag märkte att mitt oförmodade uppträdande såsom gäst gjorde fruntimren bekymmer. I ett presthus på landet, om det icke är beläget vid allmän stråkväg och i en landsort, som är ett synnerligt föremål för resandes uppmärksamhet, ser man sällan någon vildfrämmande personn, såsom uttrycket lyder, och derför bänder det, att ankomsten af en främling försätter den: blyga gästfriheten i bryderi. Det var äfven nu händelsen, såsom jag kunde märkå af fruntimrens sins emellan utbytta hviskningar och förlägna miner, samt deraf, att de drogo sig undan, den ena efter den andra, förmodligen för att begagna all den tid för bordets anordning de kunde ega före pastorns hemkomst. Färdigklädda voro de likväl, hvilket visade att de voro förberedda på främmande, nemligen sockenpatronen, honom och ingen annan, och just denna omständighet hade denna söndag förhindrat deras eljest aldrig. uteblifvande kyrkfärd.. Sedan damernaraflägsnat sig,ytogo vi våra hattar för att ute i fria luften nedtugga den sista smörgåsen. Komministerbostället liknade andra sådana. Det bestod af en liten envånings manbygnad om fem, sex rum med kök, tvenne vindsrum inberäknade. Till höger och till venster på gården funnos flygelbygnader, om man så vill kalla dem, ganska olika stora, af hvilka den ena, till höger, vat n obetydlig visthusbod, den andra en bygnad, bestående af. ett litet och ett stort rum, det senare försedt med en spis och användt till ganska olika bruk efter omständigheterna. För härvarande begagnades det, såsom vi sedermera erforo, till snickareverkstad, der tvenne, snickare, under en period af sommaren, arbetade för socknens, komministerns och, genom öfver