Aftonbladet – 9 augusti 1858, sida 2

meriter betydligt underlägsen vetenskapsman, Det torde ej heller: ha fallit läsaren ur minnet att, på samma gång den hye prefessorns utnämning stod att läsa i den officiella tidningen, hon äfven meddelade underrättelsen att K. M. täckts utnämna protessor Bruzelius till — riddare af Nordstjerneorden. Detta sista, något egendomliga sätt att utdela nådebevisningar har ej kunnat undgå att väcka en viss uppmärksamhet. Man har frågat sig: Var professor Brözelius förtjent af befordran framför sin -medsökande, hvarföre utnämdes han då ej till platsen? Var han det: åter icke, hvarföre skyndar man då att gifva honom ett soulagement som han aldrig eftersträfvat. Detta sätt att risa .och lisa på en gång är ej en regering synnerligt värdigt, och det är åtminstone ej ecklesiastikministerns fel. om det ej ser ut som regeringen vid detta tillfälle dragits med ett ondt samvete. Hvad sjelfva hufvuäfrågan beträffar, har opinionen från den del af landet, der man är: bäst i tillfälle att bedöma de begge sökandernes relativa meriter, så enhälligt uttalat sig, att man ser tidningar af.så eljest motsatta åsigter, som Öresundsposten och Snällposten, förena sig i uttalande af ettiskarpt ogillånde af utnämningen... Den förra yttrar: Hvarföre har e. 0. professorn Bruzelius blifvit förbigången af doktor Ask vid tillsättandet af professionen i kirurgi vid Lunds universitet? Denna fråga läses i alla deras ansigten,: som känna :dem som voro sökande; och man har-svårt att finna något nöjaktigt svar härpå. Professor :Bruze.ius har i mänga år förestått den profession, han nw sökt, har redan för många år sedan varit uppförd på professörsförslag och eger slutligen som kirurg ett högst aktadt namn. Doktor Ask, en rask fyr, om hvilken man ej vet annat än godt, är dock Hvarken till år, meriter eller ramn på långt när jemförlig med hr Bruzelius. Att en prejudice här är begången synes tydligt och klart, så framt ej e.o. professor Bruzelinsvafsagt sig förslaget; hvilket man-:dock ej har skälvatt förmoda, enär han verkligen-lärer önskat sig den sökta tjensten. Skulle emellertid ej detta vara fallet, kän mån ej cnnat än beklaga hvad som skett och de enskilda sympätier eller antipatier, hvilka då vid denna utnämning gjort sig gällande. Och Snällposten yttrar sig ej mindre bestämdt öfver samma sak: s Vi känna icke något ämne, som på länge så upptagit den allmänna uppmärksamheten som det: sätt, hvarpå frågan om kirurgiska professionen i Lund blifvit af regeringen afgjord! Vi vilja på intet sätt förringa den unge mans förtjenster, hvilken beferdringslyckan var blid och som, med en mindre celeder -.medsökande, var befordran värd; men då prof. Bruzelius är erkänd. för södra Sverges förste kirurg, då han-länge haft .tt-aktadtnamn ej blott i sitt fädernesland; atan äfven i Tyskland och Danmark, der Berzelius och Köpenhamns förste celebriteter -i-denna väg åmpelt lofordat hans verksamhet, då kanslersstyrelsen högligen förordat häns ätnämning; så frågar man sig efter de rättvisa skäl, på grund af hvilka han blef utesluten från en lärarebefattning, som han i 11 år har bestridt. Prof. Bruzelii 30-åriga verksan:het. som läkare är af så. stor utsträckning, att de hvilka kännasig till honom stå i förbindelse, eller de som värdera hans förmåga äro alltför många för att ett förbigåendesom detta: skulle snart kunna försätas. 1. — Pe — Karlstads domkapitel har i infordradt utlåtande tillstyrkt bifall till ständernas förslag om införande af allmänna kyrkomöten, men afstyrkt bifall till förslagen så: väl om sockenbandets upplösning som domkapitlens reorganisation. Biskop: Agardh har i den senare frågan afgifvit ett säkert utlåtande, som vi här nedan meddela: Ehuru i vissa delar öfverensstämmande i de af konsistorium yttrade åsigter rörande stiftsstyrelsernas organisation och sammansättning, anser jag dock mig böra i.en fråga, som står i så nära sammanhang med biskopsembetets utöfning, afgifva särskilt underdånigt -tlåtande: Rikets ständer hafva i det förslag de öfver denna fråga afgifvit icke tillräckligen åtskilt de -trenne hufvudfunktioner, som domkapitlet för närvarande har att bestrida, nemligen 1:0 stiftsstyrelsen, 2:0 den andel som domkapitlet jemte biskopen har uti stiftsläroverkens styrelse, och 3:0 prestoch pastoralexamen. Det är i minstanka nödigt, att dessa trenne funktioner åtskiljas, och organiseras hvardera på sitt olika sätt, olika. a Hvad först angår frågan om domkapitlets andel i läroverksstyrelsen, så innefattas läroverkens uppsigt och vård icke under kyrkans angelägenheter, utan bör uti den allmänna skollagen bestämmas. Framjör allt inses lätt, att ifrån stiftet inkallade prester icke kunna vara qvalificerade att deltaga i en sådan styrelse. Hvad derefter angår anställandet af prestoch pastoralexamen, så måste densamma besörjas af teo!ogiska fakulteten vid universiteterna, och bör således helt öch hållet skiljas ifrån domkapitlen. Det återstår således endast: stiftsadministrationen såsom hittills; till en hufvudsaklig del, åliggande domkapitlen att handlägga. All administration bör enligt numera i alla andra fall gällande grundsatser icke besörjas kollegialt, utan hufvudsakligen genom on särskilt embetsman, hvilken är biskopen. Stiftsstyrelsen kan i detta afssende bäst jemföras med iänsstyrelsen, der landshöfdingen har afgörande rösten, och tvenne ledamöter i embetet biträda honom med vpplysningar och råd. Denna enhet i administration är nödig, om den skall blifva kraftfull och verksam, enär fördelningen deraf emellan flere ofta alldeles förlamar densamma, och,i det ansvaret derid delas af flere, äfven nitet och intresset derigenom förminskas. Enär numera fora privilegiata böra så mycket möjligt är inskränkas, torde de rättegångar, som hitsälls blifvit i domkapitlen handlagda, böra inskränsas till undersökningar och förhör; måhända äfven till utlåtanden; men sjelfva afgörandet öfverlemnas till de allmänha domstolarne. I afseende på straffs åläggande änser jag att hädanefter som hittills endast-diciplinärstraff, nemligen föreställningar af flera srader samt suspension för kortare tid, böra af stiftsstyrelsen kunna prester åläggas.. Valordningsfrågan. Den komitg, som haft till uppdrag att uppgöra ett förslag till valordning för Westerås, har föreslagit antagandet af en graderad röstskala-med trenne. grader af rösträtt, på det sätt, att de, som utgöra en bevillning af till och med 10 rdr rmt, ega en röst, från 10 tilloch med 50 rdr rmt två röster såmt deröfver tre röster, hvilket är det högsta antal någon kan ega. Riksdagsmannaarfyodet är föreslaget att utgå i proportion efter bevillningen.