Aftonbladet – 9 augusti 1858, sida 2

innu kunnat börja sina kommentarier öfver hvad som händt och hvad som: blifvit sagdti Jherbourg. :De veta ännu ingenting hvarken om Irottning: Victorias landstigning eller om kejsarens: tal. De sysselsätta sig, en attendant, ned Antwerpens befästning, grefvens af Chambord besök hos belgiernås konung samt de indiska och kinesiska angelägenheterna. Hvad särskildt angår de engelska tidningarne, så ser dem parlamentssessionens nyss skedda afslutning ämne till uppsatser af ett omfång, vida utöfver: det vanliga måttet. för deras ledande artiklar. Bland politiska reformer, som iro frukten af denna parlamentssession, up-1: pehåller man sig isynnerhet vid jude-emancipationens genomdrifvande, som ändtligen beredt de mosaiska trosbekännarne tillträde till underhuset, samt upphäfvandet af förmögen: hetsqvalifikationen såsom vilkor för rättigheten att väljas till medlem af denna församling. Af de öfriga här ofvan nämda politiska frågor, som för ögonblicket afhandlas inom pressen, synes den,som angår Antwerpens befästning, företrädesvis hafva ett europeiskt intresse. då, såsom en tysk tidning riktigt nog anmärker, utförandet af den plan, som för närvarande diskuteras i de belgiska kamrarne, skall bereda Europa. vida större; trygghet än Louiså Napoleons vänskapsbetygelser till drottningen af Ehgland. Till betryggande af Europas fred ha stormåkterna visserligen en gång upprest åtskilliga bålverk, till hvilka företrädesvis måste räknas Schweiz och Belgiens neutralitet. som skulle utgöra en damm. mot öfverrumplingsoch utvidgningsplaner från Frankrikes sida; men för upprätthållandet af denna neutralitetvänses det emellertid, hvad särskilt Belgien angår, att landet måste befinna sig i ett sådant försvarstillstånd, att de skyddsmakter som garanterat dess oberoende, se sig i stånd att afvärja ett möjligen skeende fravskt anfall. Under nuvårande förhållanden kan dock en fransk armå efter en vunnen hufvuddrabbning intränga i landet och så hastigt besätta detsamma, att ett helt fälttåg, eller måhända flera, skulle erfordras för att göra fienden dess besittning stridig. Annorlunda blir deremot förhållandet:om genom! Antwerpens befästning skapas en vapenplats, der belgiska armen efter en förlorad drabbning kunde finna en tillflyktsort, från hvilken -denz kunde fortsätta striden för sitt lands frihet; medan staden; såsom varande öppen från sjösidan, vore i tillfälle mottaga de bjelptrupper, som Belgiens bundsförvandter icke skulle dröja att sända till dess understöd, och för hvilka man antager att Englandskulle hålla vägen på sjön öppen. Enligt den uppgjorda planen skulle staden icke omgifvas-med jordvallar, hvilka möjligen kunna stormas, der menniskolif icke sparas, utan med. detacherade fästen, sådana som de hvilka omgifva Paris, och hvilka antagas förmå. bryta äfven stora belägringsarmeers kraft och kunna betraktas såsom hardt när oimtagliga, om lifsmedel, krigsförnödenheter och förstärkningar kunna tillföras dem från sjösidans; såsom fallet är i Antwerpen. För utförandet af en sådan befästningsplan anses 60 millioner francs vara erforderliga. 3 Naturligtvis har man i Frankrike icke kunnat utan med blandade känslor erfara ifrågavarande befästningsplan, och åtskilliga franska tidningar ha, på samma gång som de affekterat en föraktfull. likgiltighet. för förslaget, icke kunnat. afhålla sig: ifrån att tala derom med ganska mycken bitterhet, sökande föreställa den belgiska: nationen, att dess af ingen hotade neutrahtet utgör för -densamm: : ett säkrare och bättre värn än alla befästnin gar. Mera oväldigt dömer deremot Journal des Debats, som invänder, att tryggheten för det närvarande icke bör utestänga förutseendet i äfseende på de icke beräkneliga förvecklingar, dem framtiden kan bära i sitt sköte, och att Belgiens neutralitet hvarken kan omintetgöra eller minska den rätt, som belgiska nationen delar med alla sjelfständiga folk, att sjelf öfverväga sin politiska ställning i Europa, ordna vilkoren för sin tillvaro och sörja för försvaret af sitt område på sätt den sjelf anser bäst och lämpligast. i Den ställning Journal des Debats intagit i denna fråga vittnar onekligen om en lofvärd sjelfständighetoch om ett under nuvarande pressförhållanden i Frankrike ovanligt mod, då det icke kan förbises, att Antwerpens befästningar skola uppföras just till skydd möt deneröfringslusta;: som man visserligen misstänker hos: Frankrike i allmänhet, men synnerligast. hos den nu herrskande dynastien. till hvilken belgiska regeringen äfven i öfrigt synes för närvarande, ställa sig på en. mindre god fot; då, efter hvad det förmäles, grefven af Chambord nyligen blifvit mottagen af belgiernås konung och af honom: förestäld de kungliga barnen, dem han han säges ha tilltalat: mon cousin och ma cousine. Uti demna senare omständighet ba åtskilliga tidningar velat se ett bevis, att den så mycket omtalade fusionen . mellan de äldre och yngre bourbonska grenarne nu ändtligen blifvit kragt till stånd och att hädanefter: grefven af Chambord eller. hertigen af Bordeaux skulle, enligt familjeöfverenskommelsen nemligen, vara Frankrikes legitime tronarfvinge och grefven af Paris endast berättigad att efterträda honom. Den politiska verlden i Europa skall. anmärker med anledning häraf en-tysk tidning, icke sättas i någon synnerlig rörelse genom. denna. underrättelse; ty det är för Europa temligen likgiltigt hvilken af de båda prihsarne som har företrädesrätten till ett arf. beträffande hvilket det ännu ör mer än tvifvelaktigt, om det någonsin skall tillfalla någondera af dem, enär förutomdem finnes ännu en annan medtäflare, hvilken väldet synes kunna vida lättare och snarare tillfalla. nemligen — republiken. Men i afseende. på kejsaredömet är fusionens åvägabringande emellertid för närvarande icke utan sin vigt. De båda partierna kunna nu förena sina kraftr och-rikta dem på sött gemensamt mål, och deras kombinerade verksamhet torde. kunna utöfva ett större inflytande på franska armen och embetsmannakåren än det hittills varit dem möjligt. AR RNE JA NOR FER LJ VIA RINNER 3 ST