Odling at socker-sergo i Europa. (Efter Bulletin de-ta Societe dencouragement, 1858). Bland de nyare eröfringar jordbruket tillegnat sig från andra verldsdelar, har socker-sorgo (Sorghum saccharatum) begynt ådraga sig uppmärksamhet, genom sin egenskap att hastigt mogna nog till förbrukning, och att lemna skördar på en annars töga bördig jordmån. Socker-sorgon är en afrikansk kärrväxt, hvars frön utgöra ett vanligt spanmålsslag i de orter, der den växer vildt eller fås med föga odlingsmöda, och j hvars stänglar eller halm finnes socker, af samma slag som det vanliga rörsockret. För några få år sedan har man begynt införa odlingen häraf-i Frankrike, och den har redan fått en vidsträckt utbredning, isynnerhet för sockerbrukens och bränneriernas behof. En mr Leplay anlade i September och Oktober förlidet år två stora brännerier, hvari han inom två månader använde 1,300,000 kilogrammer (30,576 centner) socker-sorgo från kärrtrakterna kring Tonlouse, Montauban, Carcassonne och Narbonne; det är genom hans iakttagelser man fått åtskilliga närmare upplysningar om denna i Europa nya spanmålsarts egenskaper. Man hade i nyssnäntda trakters kärr sätt sorgon på mycket olika tider, nemligen i April, Maj, Juui och Juli, och skörden skedde i September, Oktober och November. Det som såddes i Juli hann likväl icke rhogna innan Novemberfrosten kom. Vid jemförelseförsök befanns, att sockerhalten i stänglarne går jemna steg med frönas mognad, och att när denna mognad hönnit så långt, att fröets yta är svartaktig, men kärnan ärmu mjuk och halmen ännu grön, är sockerhalten störst; skörden må för öfrigt ske i hvilken månad som Helst Får halmen gulna, så minskas sockerhalten. Deremot förändras den icke genom den i riktig tid skördade växtens torkning; den torkade växten bibehåller sin sockerhalt för obestämd tid; så att man endast beköfver torka och berga skörden, for att sedan kunna efter beqvämlighet tillgodogöra axens spanmål och halmens socker, — Moajshalmpappor. Af MM. Diamant, föreståndare för k, k. österrikiska Acrarial-papierfabrilk (Österrikes Tumba . Under österrikiske finansministerns auspicier hafva försök nyligen anstölts af hr Diamant, att i stället för lump använda majshalm, hvilka slagit så: väl ut, att de tyckas förtjena pappersbrukspatroners i allmänhet synnerliga uppmärksamhet. Haktadt den Österrikiska fabriken icke är inrättad för tillverkning af halmpapper, och blott de vanliga anstalterna för lamppapperstillverkning voro att tillgå, lyckades försöken utan svårighet. Det visade sig, att den så kallade knutfångaren (Knotenfänger), som vid vanlig lump är nödvändig, kan alldeles umbäras vid behandlingen af majshalm, och att majshalmslumpen gaf, med fjerdedelen af det för maskinpapper vanliga limbeloppet, ett: maskinpapper, som icke blott var ett godt skrifoch ritpapper, utan till och med af de skarpaste stålpennor icke rispades upp; vid skrifning derpå nödgades: man icke, som så ofta ant nars, rensa pennan emellanåt ifrån fras. I afseende på papperets styrka befanns ett ark ritpapper bära ändartill 337 .skålpunds tyngd; utan att sönderslitas. Vid tillverkningen i, det hela kunde omkring ei tredjedel-af maskinkraften besparäs, i jemförelse mot kraftbehofvet: förlumppapperstillverkning. Dennå besparing grunda: sig derpå, att halftygsholländaren; urdämmare och lumpskäraren äro vid majspapperstillverkbing öfverflödiga: På kemisk vägfår hr Dia: mant sitt hälftyg färdigt, ur för ändamålet inrättade macereringskittlar, utan att behöfva minsta mekani: ska kraft dertill. Man tror-att detta slags papper skall blifva före: trädesvis brukbart till sedlar, isynnerhet till följd af dess ovanliga seghet.