och trängde sig vildt omkring honom för att önska honom välkommen. I den välbekanta kammaren — på den hufvudkudde på hvilken han såsom barn hvilat — hade han tillbragt en oroligare natt än i något arabiskt tält, eller under de spöklika skuggorna i en dunkel och osäker skog. En qvinnoskugga hade smugit sig till hans säng och lagt sitt finger på det skimrande hjertat; en lågande hand framstod midt i mörkret, pekande nedåt på en i jorden gömd hemlighet; en gråhårig vis man hade svängt sin profetiska staf och inbjudit drömmaren att taga plats på en tron. Samma fantomer, ehuru bleknade af dagsljuset, fladdrade beständigt omkring i huset och blandade sig i den svärm af bekanta ansigten, somdrogs dit af nyheten om Ralph Cronfields återkomst, för att önska honom väls kommen för modrensskull. De. funno honom der, såsom en mörk, högväxt vacker man af främmande utseende, med ett intagande väsen och med milda ord, men dock med oroligt kringsväfvande blickar, som tycktes spana efter det öfvernaturliga. Emellertid gick enkan Cranfield beställsamt omkring i huset, hjerteglad öfver att åter hafva någon, som hon unde älska och omhulda och för hvars skull on gerna bar det dagliga lifvets små omomsorger. Det var mot middagstiden som hon ittade ut från sin dörr och upptäckte tre ansenliga män, som vandrade nedåt gatan, än . det brännande solskenets belysning, än beskuggade af de lummiga almträden. Se bara, Ralph! ropade hon med moderig stolthet, här kommer squire Hawkwood och de två andra sockenföreståndarne för att relsa på dig! Berätta dem nu en riktigt bra vistoria om hvad du hört och sett i främnande land ! Den förste af detre gästerna, squire Hawkvood, var en. mycket ståtlig och förträfflig