Aftonbladet – 4 augusti 1858, sida 3

Hägg ra Sarsklila.OMSalrdisnaeter HNAaSej att frambälla i afseende på den nedläggningsexpedition som nu förehafves, utom den, att utgången kommer att visa: sig i början af Augusti. Skulle något misslyckande inträffa, så blir första försöket nödvändigt äfven det sista, emedan kabelförrådet knappast är större än hvad som behöfs för afståndet emellan. Valencia och Newfoundland. ln LITTERATUR. TitiLiv Rerum Romanarum ab ybe öondi:a Libri I—LIII. Med anmärkningar af A. F. Wimmereranz, lektor vid elementarläroverket i Hernösand. Andra öfversedda och förbättrade upplagan. Hernösand 1858, Pris: I rdr 40 sk. bko. A Ehuru det icke-ligger i vår lidnings syfte att. recensera egentligen lärda arbeten, har dock Aftonbladet så lifligt och så länge deltägit i de offentliga diskussionerna öfver ämnen rörande läroverket, att tidningen både kan och bör uppmärksamma de för elementarundervisningen utarbetade läroböcker af större vigt, som tid efter annan utkomma. En sådan bok anse vi den vara, Hvilken vi nu i, körthet anmäla. Det är en ny, andra: upplaga af Titus Livius, den lektor Wimmer-crana, en man redan från sina akademiska dagar känd för stor skicklighet i sitt ämne, härmed till den studerande ungdomens gage atarbetat och gjort tillgänglig i bokhandeln. Redan den första upplagan emottogs med hifall af kompetenta: domare och har en tängte tid begagnats och gagnat inom eleinentarläroverket. Gör man sig mödan att jemföra denna upplaga med den första,. skall man finna den senare verkligen förbättrad, och att lektor Wimmercranz i sitt företal sanningsenligt nppgifvit de förändringar han gjort. Här några ord till upplysning om hans ändringar och förbättringar, jemte ett kort omdöme ons dem i förbigående. : Lektor W. har: under tiden mellan siqförsta och denna upplaga haft tillfäll att göra sig. nytta af W. Weissenborns ärdeles goda addition. Efter denna har han antagit några textförändringar, och der detta ej skett, har han, på sina ställan, (vi hafva ej hunnit erfara, om: det skett öfverallt) nedanom antecknat denne utgifväres läsarter. Hr Wimmercranz säger, att detta förfarande lemnar en öfversigt. öfver textkritikens utveckling och: förutsätter, att sådant gifver den vetgirige: ynglingen många anledningar till eftertanke: och pröfring, jemte talrika tillfällen till grammatikaliska undersökningar och upplysningar. Vi dela-ej utgifvarens åsigt i detta fall. 7 Att. .de nämda käsarterna blifyit undertexten anmärkta, gifver tillkänna, dels, att utgifvaren föredragit andra sådana, dels ätt han Jikväl. funnit dem så tänkvärda, att han ansett sig böra anföra dem till val för andra, som-torde finna skäl att föredraga dem framför de af; utgifvaren sjelf antagna. Men nu är boken egentligen ämnad för elementarun-c dervisningen; det blir således — ty detta z antydt i företalet — ynglingarne sjelfva, sam komma att anställa valet, Tile utgivaren :unnit svårt, hvilket bevisas just deraf, att van anförer de olika läsarternr, För egen: lel skulle vi snarare önska. att ynglingarne ullsvidare icke kände tills ätt det finnes mera in en läsart, Tids M0g kommer den bekymmersamma textkritiken, som, trots allt det snille -ochden lärdom den lyckats taga i sin jenst, aldrig torde lyckas fullkomligtlösa sitt problem, Förklaringarna hafva undergått n sorgfällig granskning och omarbetning.. Åtskilliga -äldre sådana hafva blifvit genom: san GE NNg förkortade, och andra nya tillagda. En verksamhet, som går ut på att förse ;slementarläroverket med tjenliga — och goda läroböcker, är i hög grad aktningsvärd och så mycket mera berömlig, som den i långt större mån gagnar än den skänker ära och: ykte: Den borde likväl anses lika hedrande och utmärkande som den är gagnelig, ty att skrifva en tjenlig lärobok för elementarundervisningen är en -kirdomens konst, lika. stor som någon annan beslägtad. Såsom lektor Rabe vid Stockholms gymnasium gifvit svenska elementarläroverket en god och för behofvet väl afpassad lärobok i den latinska srammatiken, har ny lektor Wimmercranz vifvit en ganska ändamåienlig upplaga af Livius, hvilken författare med så mycket skäl mvändes vid undervisningen i latinet. T vid sidan af Livius kunna och böra visserlien, vid en utvidgad elementarundervisning, Jsesar och Sallustius ställas, men blifver det råga om val af andra, tro vi ej att dessa. enare båda författare böra uttränga Livius ned dess genom ämnenas mångfald stora in ehållsrikhet samt ståtlighet och färgprakt. i pråket, En detaljerad granskning af boken bafva 1 icke ansett tillhöra denna tidning, utan vi nskränka oss till ett allmänt gällande vitsrd, hvars jäfvande vi icke befara af någon. om närmar granskar boken, om också er trängaredomare skall tycka sig här och er upptäcka , partiella fel och ofullkomlig-eter. . Beträffande bokens inrättning anmärka vi tt förhållande, det viicke gilla, ehuru vanligt örekommande. det är och, såsom det tyckes, f ålder godkändt. Vi mena bruket-att låta: nmärkningarne och förklaringarne, det är de . k. noterna, följa omedelbart efter texten ininder. . Denna vana är beqväm för lärjungen det. afseendet, att det för honom lättar åt.omsten af den kunskap han behöfver för en sidai boken han för tillfället läser, men en är obeqväm för läraren, som icke förmår ontrollera, om huruvida den kunskap lärjunsen höres ega, är på förhand inhbemtad eltetör ögonblicket uppfångad genom en snabb; ch omärklig blick ner i noterna. Oss synek erföre vara bättre, att noterna utgöra en sär. kiltoch senare afdelning af boken. Viskylje nska att lektor Wimmercranz höruti tänkte