man öfversatt med hofråd. Berättelsen har gjort sin Tänd genom alla länders tidningar, och helt eller delvis meddelats äfven i några af våra. .Maz har här läst den icke utan:det nöje, som det pikanta och en stilistisk förtjenst alltid. gifva; men icke Heller utan afsmak för.den som valt ett så olämpligt ämne försatt använda sin talang -och som. dermed i viss. mån gjort sig — såsom han:låter domaren yttra till döktor Uggla — till medbrottsling; . Vår välbekante författare hr Sturzen-Becker har icke kunnat låta denna sak passera utan protest... ., Han -har -sändt-till redaktionen. af Iadependance: Belge ett bref för att upplysa hennesatt hon varit utsatt för en hoax; och detta bref finnes infördt i nämde tidning för den 27 Juli. Det inledes med ett ganska skickligt gjordt försök af redaktionen attbeäcka eller öfverskyla dess. svaga sida. Den tager sin korrespondent i försvar: Han har endast velat på ett saillant vis framställa dn besynnerliga lagstiftning, som i nittonde seklet bestraffar med lifvets förlust en förseelse (un delit); hvilken den moderna lagstiftningen i alla civiliserade länder endast belägger med några, månaders fängelse. .På en-riktig grund bade han lagt: broderier; men hvem skulle väl ha trott att någon kunde taga dem på fullt ällvar! Just hofrådstiteln borde ha upplyst Kvärje läsare om berättelsens innersta halt, ty att någon hofrådstitel ej fins, i Sverge.vet ju hvarje af VIndpendancas Jäsare: — sedan hr Sturzen-Becker sagt dem :det-i. sitt bref: Det är ett nöje att läsa detta bref, hvaråt br Sturzen-Becker gifvit öfverskriften Pauvre Suede! Det gör stackars Sverge icke ringa litterär heder inför fransmännen, ty det är Skrifvet med en fransmans lätthet, nätthet och formfulländning, . Vi ha blott, en anmärkning deremot: det, är för långt att meddelas fullständigt. Se här en redogörelse för mnehållet: Jag är också en smula journalist, säger Orvär Odd, politisk, högtidlig, allvarlig, riktigt fruktansvärd ibland. Men understundom är jag också en lätt följetonist, icke utan amina anspråk på att vara hemmastadd i konsten. Nåväl, vid läsningen af den der, berättelsen har jag icke blifvit intagen af. någon. olyms pisk vrede, — at. en, sådan som -drifver en menhiskac till att. leta reda på sina: pistoler och dragå ut emot sitt offer, vore det än ett hofråd. Långt derifråti.. Följetöngen har sina frioch rättigheter för sig, en helig rätt till vissa små extravaganser, till och med påiden historiska sanningens bekostnad; och om manicke i mitt land (der jag gudskelof har mina enda läsare) städse haft den godheten att hålla i belgd denna följetongens legitima licentia poetica, så skulle jag ha värit moraliskt förlorad tusenfalt; om icke till öch Hed krossad af en ryslig underlöjtrants hugg: Men, följetongen; är. 1cke, historien, och.just derför. bör. hon väl akta sig att antagadess:stränga uppsyn och värdiga fasoner. Detta synes. mig dock vara. fallöt Med hofrådets följetong; ooh detär detta: som gör mig ondt. : : Gud) skall veta, säger br Sturzen-Becker, att Yr Svenskar icke, äro bortskämda, barns hyad, beträffar de stora litteraturernas:sätt att behandla, -oss. Tvärtom hi. vi sedan länge blifvit Tanda vid mycket i den. vägen. Jag skäll icke uppehålla mig. vid småsaker, såsom sättet aft i utländska böcker oöh tidningar skrifva namnen på våra mer eller mindre re-. spektabla Personer och historiska orter; men händelser i vår historia blifva stundom begagnade, t. ex. af franska författare, med en legerhety en åabandön, en chic, som är ett pri. vivilegiuM för män med geni, utan tvifvely en. som likväl icke desto mindre är någon-: ng utomordentligt kutiöst för oss svenskar. Så länge sådana der naivgteter; och nonchalancer förekomma endast hos devstora poeterna, novellisterna och dramatiske författarne räkna vi emellertid icke så noga dermed; men belt annat är när oriktigheternavoch de fria intasierna smyga sig in 1 ett allvarsamt arSete och träda fram mot oss medsde fasta och gravitetiska stegen af en enskilt korrespondens,, daterad der och der, den deh. den lägeh,, deh och den månaden, doch till på köpet. undertecknad af. ett hofråd. Jag skulle na ett hjerta af porfyr (granit le Dalecarlie!) för att låta den melödramatiska nistörien om M. -Lindabl — denna märkvärliga. mystifikation: — göra sin fund genom uropa; hvad säger jag! genom verlden, uta itt protestera emot uppgifter, svällände ar ronin, rörande mitt stackars fädernesland — sådana som till : exempel: dennay att man hös iS8 i Sverge len flickor, som hu ärd adorön år och hvilkas moder gått hädan för jugo år sedan,, — eller denna andra; ätt yerges. nu gällande, lag är. de XM romerska aflornas, — eller denna. tredje, denna femte der tjugonde — minsann jag: någosin skulle sämma tillsslut dermed. ) I fr oSturken-Becker upptager emellertid till ferläggning ännu åtskilliga af dessa tjoga skenbart. allvarsamt menade, men verkligt :efängda .uppgifter som domarens hvita käpp, ;mdestolf aflagen föreskrifnahalshuggningsittnena 0.8, Vv. Han lemmar detefteren tecking af tidningen Fäderheslandets karaktet, van upplyser att Lindahl icke är någon litte:atör, utan en fattig fan;,som på sin tid varit ågonting sådant som en -foderhandlande och rtlegare af hästar, nen som sedermera sjelf ifvit legd af hågra vokräre På skandalen till (tt bära det lagliga ansväret för je 5 neslandets litterära, utsvafning gensredogör brySturzen-Becker i.yttersta ko aet. för werkliga samijanhanget af Mendelsöhnska Målet, så långt dötsvar nvanoeradt 1å han ufsände sin rek a ln Mah får se om, de utländska tidningar, söm ;pptagit. .mystfikationen,; äfven. omitala hr SturzensBeckexs: reklamation. Tyå potatoss sördar på ett år. I Jönkö Singsbladet .förekommer följande HPpgift: , Härtill åar; jag begagnat tidig potates och baralltidlyckats, så jatt.jag erhållit, ett vipstgifvande resultat. Den sidiga potatisen. är vanligtvis .mogen i medio eller alutet af Juli månad; vid opptagningen utaf stånden, hvarje gång man vill öpptaga potates, bortplockas alla som äro tjenliga till mat; sedan lägger man