Aftonbladet – 3 augusti 1858, sida 2

Stade i fängelse red:-anledning af sina politiska opinioner, hvilka hade. väckt skuggrädsla hos regeringen, hade. man rådt mig att för hågon kört tid aflägsna mig. Majoren antecknade allt hvad jag sade. Jag tycker att jag, under sådåna förhållanden, icke -kan vägra min påteckning,, sade han slutligen med en suck och en urskuldande blick på qvartermästaren. Om herr majoren finner. godt att så göra, svarade den senare, oaktadt skilnaden i ansigtsfärg, har jag visserligen icke någonting att anmärka deremot. Låt mig se edra händer! sade majoren plötsligt. Jag höll fram dem; han besåg dem utanpå och muti, kände på dem, och. lät derefter qvartermästaren. göra detsamma. De sågo förmodligen efter-.de hårda valkar, hvilka nandterandet af imusköten alltid förorsakar: Äro edra fickor väl födrade? frågade majoren med en slug blick på qvartermästaren. Jag såg på honom utan att svara. Har ni penningar ? fortfor han, nJam Nå låt mig sel, Jag tog fram min börs, hvilken, oaktadt de åtskilliga tillgrepp jag gjort deri, var rätt väl fyld, och uttömde innehållet på bordet, vid hvilket majoren satt. Majoren lyfte upp sina händer, som om han ville säga:Det är nog, påtecknade genast mitt pass, och sade: Ni kan skryta öfver er goda lycka så länge ni lefver. En man, som har undgått galgen i Piemont och på denna årstid har kunnat simma öfver Var, måsteha blifvit född under en lycklig stjerna, Han a deruppå !en djup -bugning, hvilken jag ehörigen besvarade, och jag gick glad ifrån honom. Å Majorens plötsliga höflighet, den vänliga, nästan skämtsamma ton, hvarmed han yttrade sina sista ord, gjorde en stark kontrast emot hans sträfva, ohöfliga sätt under första delen af vårt möte; och jag bekänner, att jag icke kunde afhålla mig ifrån att le i mjugg och inom mig gnola Figaros sång: All idea di quel metallo. Under vyss. beskrifna uppträde i ett um uti nedre våningen med öppna fönster utåt gatan hade-en-folkhop skockat. sig derutanför. Midt deribländ befann sig en tulltjen