Aftonbladet – 2 augusti 1858, sida 3

och ombilda sitt kabinett. Konungen skulle. såsom det berättades, icke vara obenägen att uppfylla dessa önskningar, men fordrade betänketid för att kunna utan tvång af yttre inflytande, i full frihet fatta sitt beslut. Peters: bu gerkabinettet skall uti en not till kabinetten i London och Wien sökt förmå dem att bevilja Neapel den begärda betänketiden. Domstolen uti Salerno. har nu afkunnat sin dom öfver de för delaktighet i upprorsförsöket uti Soprå anklagade personer: baron Nicotera, Santandrea och Gagliana, hvilka befunno sig ombord på Cagliari,, samt fyra politiska fångar som undkommit från ön Pansa. bafva alla blifvit dömde till döden, och de öfriga, med. undantag af några få frikända. dels till lifstidsfängelse, dels-till 25-årigt tvångsarbete. ; Municipalitetet i Rom har beslutat att uppbygga en stor teater. TURKIET. Sultanen, som nu är återstäld från sin sjukdom, hade gifvit sir Henry Bulwer, som nyligen från London anländt till Konstantinopel såsom .britiskt sändebud, en, högtidlig audiens. Sir Henry lade uti sitt helsningstal stor vigt på det intresse hans:;regering hyser för det turkiska rikets integritet, och hvars vältaligaste vittnen voro de grafvar vid Skutaris stränder, hvaruti hans landsmän slumra. Nu, sedan denna integritet blifvit upprätthållen genom de turkiska truppernas och de allierade armeernas tapperhet, gälde det att befästa densamma genom en klok och kraftfull styrelse, hvarvid sultanen icke skulle sakna sina furstliga, bundsförvandters råd. Enligt underrättelse från Cettinje hade 3000 turkar den 24 Juli råkat i strid med montenegrinerna mellan Podgorizza och fMontenegrogränsen. Bergsfolket, som börjat striden, hade fått 8 man dödade och 40 sårade. Libanons bergsfolk fortfara att oroa Syrien. EGYPTEN. Enligt underrättelser från Alexandria af den 18 Juli, hade äfven der spår visat sig till den förföljelseanda, som i hela Orienten yttrat sig mot de. kristna. ..Flera uti Alexandria boende kristna hade blifvit hotade och förolämpade, -men de brottsliga blefvo genast häktade. Myndigheternas kraftfulla uppträdande och koncentreringen af 8000 man trupper hade förekommit utbrottet af ytterligare, våldsamheter mot de kristna. OSTINDIEN. Från Kalkutta berättas,;-att sir Colin Campbell -skall hafva insjuknat i Allahabad till följd af den starka hettan. AMERIKA. Enligt en i New-York Herald meddelad) underrättelse, skulle befälhafvaren för Utahexpeditionen hafva med mormonernas hufvudmän afslutat följande öfverenskommelse: Trup-. perna inrycka utan motstånd i Mormonstaden,. civilmyndigheterna inträda ostördtisina embetsgöromål, och unionslagarne åtlydas ovilkorligt! 1 Deremot lemnas; enligt presidentens proklamation, alla. mormonernas förseelser åt glömskan. Före afslutandet af. denna öfverenskommelse voro stadens alla hus, med undantag blott at ett enda, som herbergerade guvernören Cumming och hans familj, slutna för civiltjensteI männen och andra fremlingar, hvilka nödgades logera uti sina vagnar, eller på sjelfva j gatan. Uti Torenta i Kanada hade mayorn sammankallat folket till-ett meeting, för att störte regeringen och sätta oppositionen i dess ställe. Det gick mycket bullersamt till, så att polisen måste ingripa och;stor förvirring uppstod. Man hade hotat att nedbränna parlamentshuset, och militären -hade derföre fått befallning att vara redo, i händelse några våldsamheter skulle försökas. z KINA. Efter Overland China Mail och Nortt I China Herald meddelar Posttidningen an: gående underhandlingarne och eröfringen:a; Å fästena vid Peihöflodens mynning följande: ) Sedan de allieråde makternas ambassadörer be stämt sig för att icke öppna några diplomatiska för handlingar med de kinesiska myndigheterna. förrär ) hofvet:.i Peking. gifvit sina höga funktionärer ei bättre -garanterad fullmakt att underhandla, öfver lemnades affärens: vidare besörjande åt amiralerna I; Några dagar före -anfallets:hade britiska avisofarty; gen Cormorant och Nimrod samt tre franska kanon ; båtar passerat det grunda inloppet till floden oci lagt sig helt nära fästena; de små. kanonbåtarn ! gingo. ut och in efter, behag. .Anfallet:egde rum-der 4 1 : 20 Maj och aftonen förut hade-skeppsbåtarne från Calcutta. Pigue,. Furious och Fury samt från dei franska eskadern blifvit afkanonbåtarne bogserad till -flödens mynning och: förlagda tätt intill först oämde fartyg. Kinesarne sände ett bud -genom-dei Ii ryske fullmäktigen och.läto helsa de allierade att di I: gjorde klokast uti att med det snaraste packa sig fe undan. Om de allierade vore rädda, så var detti fi ej förhållandet med kinesarne, hvilka tvingades ati fl skjuta skarpt, om. de. förra icke höllo sig undan. fl Naturligtvis -lemnades ej. härpå något: svar, 4 Följande morgon skiekades kaptenerna Regnauc I! och Hall: i land och-uppmanade garnisonen att ut fr rymma fästena; hvilka de allierade i sådan händelst Ir skulle sbibehålla oskadde för att -återlemnas -sedar åf affären arrangerats.:--Kinesarne fingo en-(enligt,an: nan uppgift två) timmars betänketid. Sedan tider kl förflutit och ytterligare 10 minuter, gafs tecken tilj kr uppbrott från Staney, då Cormorant genast satte sig I i rörelse. med full maskin för att fatta posto vid norrå KI banken emot det -från.. flottan mest aflagana fästet. 1 Då han närmade sig första föstet.i full fart, slel ks han sönder en lina, som. blifvit: sträckt tvärt öfver kf floden, och lyckades passera alla fästena;-utan att Fr med ett skott-besvara de; 40 kanoner, som gåfvo eld fr på honom,: Men så snart han-nått sin plats, började If han, efter gifven signal, att bombardera fästena och k höll vackert i dermed hela tiden. Sannolikt voro dt Ie kinesiska kanonerna beräknade på flodtiden, hvar; fI emot nu var.ebb.; De låga engelska fartygen ledö ls defföre föga och mindre än de franska; som vort Is högre. Två af de senare hade fått order att lemte jd Cormorant gå i spetsen för anfallet, men hunno ej s så fört öch gjorde derföre större förluster än Cora meränt; hvilken endast fick två man sårade. Bådtls amiralerna, ombord å Staney och Fury, ledde kanonfu båtarnas rörelser bland ver och skär. Landstig-ä ningstrupperna utgjordes af 15 till 1600 man engels ås män och fransmän och tillhörande Piques, Furiouss å ä och Surprises besättningar. Kinesarne försvarade sig Ik ganska tappert i början, och jag tviflar, säger er d korrespondent, att europeerna skulle gjort det bättre, I f om de haft lika-dåliga försvarsmedel. Men de allievy Sn NS SN