Aftonbladet – 29 juli 1858, sida 2

RAA SIR ÅT RE RT EE t RNA RNE — — Som svar på en i Aftonbladet nyligen intagen insänd uppsats, deri författaren, med anledning af P. G. A(hnfeldt)s bekanta artikel i Öresundsposten Hvad är att göra? hänvisar till ett allmänt inrättande af socken biblioteker som ett verksamt medel till folkbildningens höjande, har P. G. A. tillÖresundsposten insändt en-ny uppsats i samma fråga. P. G. A. söker deri visa, att sockenbibliotekerna, huru mycket godt man än af dem kan vänta, alls icke för folkets politiska bildning äro tillräckliga, och återkommer till sin förut yttrade åsigt om behöfligheten af en politisk handbok, deri grusdlinierna af medborgerlighetens läror. äro af en fullt kompetent hand uppdragna. Såsom företrädesvis vuxna ett sådant företag nämner han bland andra särskilt L. J. Hjerta, C. Ploug, H. N. Clausen och Chr. Naumann, :och uppmanar någon af dessa män att snart skänka de skandinaviska folken en politisk katekes, affattad i populär stil. Lika godt från hvilken af de tre brödrafolken hjelpen kommer,, yttrar han till slut, hjelpen måste komma, och det snarligen. Skola Nordens folk kunna rätt sammansmälta och gå upp i hvarandra, skall deras förening blifva en grundlig och varaktig enhet, så måste: det ske på den radikala undervisningens och den fria öfvertygelsens väg. Måhända skola då Nordens trenne nationer komma tillbaka till sig sjelfva, till medvetande af sin gemensamma -medborgerlighet, af sina ömsesidiga förbindelser, af sina oförytterliga frioch rättigheter, med ett ord af sin politiska existens. — Smärre samlade skrifter i landthushållningen, af J. Arrhenius. . I. Om egofriden, II. Om stallgödseln. De begge häften, hvilka den högt förtjente föreståndaren för: Ultuna landtbruksinstitut här lemnar i allmänhetens händer, och som företrädesvis äro beräknade till läsning för folket, innehålla sakrika upplysningar i tvenne för landtmannen högst vigtiga ämnen. I det förra häftet, som andlar om egofriden, uppgifver författaren efter en wnalys och förklaring af den senaste stängselförordningen, huru egor lämpligast medelst stängsel böra fredas, samt de för vårt land indamålsenligaste stängselsätt, såsom flätväckar, tätt planterade träd med inflätadt ris, rallhäekar, stenmurar, gallerstängsel och grind