Aftonbladet – 28 juli 1858, sida 3

VV nLLLtL!Dw eV O VO hm Ämm— ————— —— med händelser och förebud, ty i brådskan halkade min fot, jag föll framstupa och var så olycklig att dervid slå sönder en stor flaska med vin, som karlarne ställt i båten för: eget behof. För andra gången, just då jag: gick ombord, yttrades till mig dessa ord: Ett. elakt förebud, signorl Tvärtom, sade den andre karlen, de säga här på orten: att spilla ut vin är tecken till god lycka. Jag blef mycket ledsen öfver derma händelse, emedan förlusten af vinet icke kunde i denna stund ersättas, och jag visste att karlarne skulle känna saknaden deraf under den långa tid de hade att ro. Det kunde hkväl icke hjelpas, emedan tiden skyndade och Er-cole yrkade på nödvändigheten att icke göra något vidare uppskof. Jag tog afsked af denne man, hvilken, ehuru fullkomligt fremmande för mig och de mina, hade visat mig en väns outtröttliga omsorg och tillgifvenhet. Mitt hjerta svälde när jag tryckte hans hårda and i mina egna, lemnande i densamma ett tecken, ieke. af mina känslor, ej heller såsom. betalning för. tjenster, hvilka hvarken kunde: köpas eller vedergällas blott med penningar; men för att, då han var en man som måste arbeta för dagligt bröd, hålla honom skadeslös för sin förlust af tid för min skull. I denna obetydliga skizz af en bland. de mest pröfvande episoderna af min lefnari kan Jag ej mer än lätt teckna karaktererna hos de åtskilliga personer, med hvilka jag kom i beröring. Visserligen finns i verden mycken sjelfviskhet, likgiltighet och. brist på välvilja; men, Gud vare lof, der saknas dock icke varma och ädla hjertan, för att muntra upp våra många sorgliga stunder och hjelpa oss i våra svårigheter. Sådan har åtminstone min erfarenhet varit, och jag yttrar det med tacksamt hjerta, (Forts.)