Aftonbladet – 23 juli 1858, sida 3

DANMARK. Konungen skulle den 20 gifva en fest på Fredriksborg för hertigen af Nassau. — Geheimerådet Hall har erhållit storkorset af Dannebrogen. Svenska qvinnan Hanna Petersen eller Gustafsdotter, som var dömd att för barnamord mista lifvet, har blifvit benådad till tukthusarbete för lifstiden. FRANKRIKE. Det tal prins Napoleon höll såsom ordförande vid åkerbruksexpositionen i Limoges var icke motsvarat de förväntningar man gjort sig deraf. Hvad som egentligen var märkligt deruti var att han klandrade centralisaionssystemet och fransmännens böjelse att söka regeringens hjelp för hvarje företag. I Jetta afseende yttrade han: Vår nationella enhet har ingenting mera att fruka af de individuella och lokala intressena. Deremot iotar oss en annan fara, den nemligen, att staten kall uppsluka individen, att regeringen skall undanränga medborgaren, att ett öfverdrifvet administraivt centralisationssystem skall förslöa medborgarens erksamhetskraft och afvänja honom från att gå på gen hand. Jag skulle önska, att medborgaren ville npphöra att göra sig räkning på regeringens understöd till hvarje företag, att han ville sätta sin stoltwet uti att hjelpa sig sjelf, samt att han ensamt af in egen energi och den offentliga meningens styrka ille hoppas det lyckliga resultatet af sin verksamhet. Jerest vi med vår politiska enhet, hvilken är källan ill vår makt och föremål för våra grannars beuniran och fruktan, förenade den styrka, som indivilens sjelfständighet och fria associationer förläna, kulle fäderneslandet gå den stora framtid till mötes, om de berömliga medborgarne från 1789 förutsågo. Längre fram i talet varnade prinsen för ridens materialism och förmanade handtversarne och industriidkarne att gå hand i hand ned konsten och vetenskapen samt att icke åta det dagliga triviala arbetet uttränga käreken till dessa. enär eljest det politiska, reigiösa och moraliska lifvet snart skulle utsläckas. Om materiella njutningar blefve den :nda bevekelsegrunden, hvarföre man arbetaie, skulle samhället snart sjunka tillbaka ned barbari. Prinsen slutade med några ord om in utnämning till kolonialminister. Kejsaren ade anförtrott honom ett värf, som stod itanför alla partiintressen: att fullborda det verk, som armån påbegynt i Algier. Han skulle derföre icke behöfva spörja någon varifrån han kom, utan blott hvartbän han ville; han skulle icke behöfva blicka tillbaka. utan endast framåt. Han ville bemöda sig mm att förskaffa arbetet frihet och säkerhet inder statens beskydd, men ej under dess förmynderskap. TYSKLAND. F-ån Stettin skrifves den 16 till Kölnische Zeitung: I förgår blefvo åtta danska kustfarare, frakade hit med råg från Königsberg, på statsfiskalens reqvisition belagda med beslag, emelan danska flaggan ännu är legaliter uteslu:en från cabbotage i preussiska hamnar. Far:ygens befälhafvare voro okunniga om denna lagbestämmelse. Visserligen är kabinettsorleran af den 20 Oktober 1822, som förbjuder illa fremmande fartyg kustfrakter mellan preussiska hamnar under hotelse om konfiskation af skepp och gods så tillvida upphäfd, tt i Preussen alla nationer få drifva cabhotage hvilka hos sig medgifva preussarne samma rätt. Danmark har ännu icke gjort någon skriftlig förklaring derom, men faktiskt. har den varit gjord derigenom att preussiska fartyg redan ofta och många sånger varit befraktade mellan danska hamnar. Märkligt nog är att dessa åtta far:yg i all laglig form utklarerades af tullmynligheterna i Pillau, utan att ha fått minsta vink om att deras resa till Stralsund icke kunde tillåtas.