Aftonbladet – 23 juli 1858, sida 3

hvarje bondgård, hvart enda litet torp omgafs af sin egen lilla trädgård, kunde man hoppas att slippa se sina trädgårdar förstörda af frukttjufvar. Hr Nordenfelt meddelade, att Blekinge läns husArållningssällskap inköpt träd för öfver 800 rdr och utdelat dem bland smärre hemmansegare. Nu håller det å med att sjelft anlägga en trädskola, för att slippa nköpa trädplantor. Vid länets landtbruksskola hålas föreläsningar för eleverna af en derstädes anstäld trädgårdsmästare. Åtminstone för många orser kunde trädgårdsskötseln anses som en binäring. Palaren instämde med de föregående om medlen att örekomma åverkan och anförde ett yttra deaf en goc än, som egde en ovanligt stor trädgård, och hvilken på illfrågan huru han kunde få hafva sin anläggning fred, svarade: Åh, nog taga de för sig af fruksen, men jag har ändock så mycket att det väl räcser till för mig. Hr Wulff upplyste, med anledning af ett yttrande itaf hr Eneroth, att den skånska trädgårdstöreninsen icke blifvit upplöst, fastän den bortsålt sina tillvörigheter, sedan den funnit sig ej kunna med sitt singa kapital uppfylla sin bestämmelse. Till dess nan blir i tillfälle att erhålla en trädgårdsskola för ippfyllande af länets behof, ligger kapitalet orördt. Pal. upplyste, att Malmöhus läns hushållningssällskap anslagit 3000 rdr årligen för att vid den blifvande högre landtbruksskolan få anstäld en trädsårdsmästare, som der skall hålla föreläsningar. skulle dertill en agrikultur-kemisk försöksstatior tomma att inrättas vid Alnarp, ämnar trädgårdsöreningen der uppbygga ett växthus. I allmänhet ansåg tal. hågen för trädgårdsodling vara ganska stor. Önskligt vore emellertid, att undervisning medlelades i folkskolan uti trädgårdsskötselns första srunder, af samma skäl som, enligt hvad tal. förut vid en annan fråga yttrat, undervisning der jemväl borde meddelas i landtbruk. Hr Lallerstedt gillade hufvudsakligen hvad hr Eneroth vid förra sammanträdet anfört, utom det, att trädgårdsskötseln ej skulle kunna anses ens såsom en. binäring. Tvärtom ansåg hr L. den vara en ganska vigtig sådån; man behöfde blott känna huru det tillgår i trakten kring Stockholm, hvarest till och med små trädgårdsanläggningar lemna ganska god behållning. Hvad som ännu fattas för att göre trädgårdsskötseln till en ganska lönande näring, beror dels derpå, att svenskarne ännu icke hunnit få smak för sina inhemska, saftiga och läskande frukter, utan heldre äta torra utländska vid sina deserter, dels att vi ännu icke förstå att rätt sköta träden och förvara frukterna. Våra förfäder hade i detta fall bättre smak än vi, hvarom en mängd gamla trädgårdar vittna, hvilka man i en senare tid låtit förfalla, men hvilka främst förtjenade att åter iståndsättas. Vidare önskade tal. att de större possessionaterna måtte utdela trädplantor åt sina underhafvande, såsom Carl XI:s drottning gjorde inom hela sitt lifgeding, hvarest man ännu vid hvarje torp ser en liten trädgård, som ger sin egare ganska god inkomst. Under sådana förhållanden vore det icke att befara att trädgården skulle beskattas och förderfvas af frukttjufvar; tal. har sjelf en trädgård, som beständigt utan fara står öppen, ty hvar och en af hans torpare har också en trädgård. Att anteckna sig till medlem af trädgårdsföreningen vore också ett sätt att befrämja denna näring, då denna förening nu erhållit en utmärkt skicklig föreståndare, som med själ och hjerta egnat sig åt sitt kall och redan lyckats upphjelpa henne i ganska väsentlig mån. Tal. framlade derföre nu en-aateckningslista med uppmaning till de närvarande att teckna sig och sina fruntimmer såsom ledamöter i trädgårdsföreningen ). Hr Eneroth medgaf att de framstälda förslagen väl kunde uträtta något till trädgårdsskötselns upphjelpande.. Ännu ett tillägg ville dock tal. göra, nemligen att qvinnorna äro synnerligen lämpliga till trädgårdsskötsel ; man behöfver blott se en trädgård som står under ett fruntimmers vård, för att tydligen finna detta af den smak och ordning som der råder. Mot den der sterila förmaksindolensen, en följd af hennes brist på verksamhet, vore den ett förträffligt medel, och hon kunde der verka, utan att behöfva utsätta sig för männens sjelftagna öfverlägsenhet. Tal. ville gå så långt att han påstod dei trädgårdskonsten alltid måste verka välgörande på sedligheten. Slutligen uttryckte han sin glädje deröfver, att landtbrukarne synas omfatta trädgårdsodingen med mycket större intresse, än han vågat hoppas. Lektor Forssell omtalade, att i Skaraborgs län finaes tör folkskoilärareelever en läroanstalt i trädgårdsskötsel hvarjemte plantor utdelas, dels gratis, dels mot betalning. Största hindret mot trädgårdsskötelns utbredning torde emellertid vara, att allmogen ruktar för frukttjufvar, som hvarken respektera träd, fönsterrutor eller sin nästas nattro. Hr Key ansåg exemplet böra utgå från de bättre klasserna, samt att isynnerhet qvinnan bör sysselsätta sig med trädgårdsodling. För öfrigt förordade han rättvist utdelade premier. Trettiofjerde frågan: I hvad mån har bränntorf blifvit begagnad, och huru skall beredningen deraf ändamålsenligast verkställas öch befrämjas? Hrr Arrhkeniusy H. Nathhorst och Kylbeg meddelade några upplysningar i ämnet, mer rillkännagåfvo att de ansågo, det ännu alltför iten erfarenhet vore vunnen rörande detta imne, att frågan .skulle kunna bestämdt besvaras. Man ansåg dock, att bränntorf låter begagna sig vid jernhandteringen och på ångfartyg. Trettiofemte frågan: Då biskötseln numera i åtskilliga länder vunnit en skad betydelse genom de rön och upptäckter i afsende på biens race-skilnader, instinkter och lefnadsvanor, som under senare åren blifvit gjorda; och di lenna handtering bör, jemte det intresse den erbjuler iakttagaren, i detta sitt förbättrade skick kunn: olifva en, åtminstone för vissa trakter ej ovigtig näingsgren — vore ej skä: att söka tillegna sig förlelarne deraf genom att, på allmän bekostnad, til utlandet afsända tjenlig person för att taga kännelom om ämnet, Afvensom att införskrifva s. k. italienska bin till allmännare spridning inom landet? Br Arrhenius önskade att frågan måtte besvaras med ja. Fordom var biskötseln här i landet en ganska vigtig näringsgren, som dock förfallit på senare tider, tvärtemot förhållandet i utlandet, hvarest man åtminstone är kommen så långt, att man icke osar ihjäl bien, utan bibehåller dem i deras samhälle, sasom andra husdjur. Hos den bekante pastor Dzierzon i Schlesien bör en utsänd person inhemta praktisk kännedom om hans metod. Vidåre förördade tal. att man måtte införskrifva italienska bin, som äro både flitigare och tamare än de vanliga. Pästor D. uppföder nu italienska visar, söm man kan Kos honom få köpa jemte en liten svärm, attinsläppa i en kupa med vanliga bin, sedan den förra visen blifvit dödad. Hrr Wulff och Key instämde häruti, och den förre önskade att nämde utskickade måtte sättas i tillfälle att sjelfva praktiskt idka biskötsel för att deri kunna lemna undervisning och utdela visar. Sedan borde folkskollärarne egna sig åt biskötseln och få den lilla inkomsten deraf. Tal. sade sig veta, att pastor Dzierzon. blott af kärlek för sitt yrke och utan betalning meddelar några dagars undervisning i biskötseln åt dem som visa sig känna hvad han i ämnet. skrifvit. : Mötet besvarade frågan med ja och beslöt en underd. anhållan till K. M:tom reseanslag åt en sakkunnig person för atttaga kännedom om Dzierzons metod med biskötseln. ) Listan var sedermera tillgänglig och tycktes hafva vunnit ett swancka hetvdligt antal undereck;ftor