Aftonbladet – 23 juli 1858, sida 2

nade de närvarande och med dem alla fransmän, att icke vänta allt af regeringen, utan I främsta rummet lita på sina egna krafter. Länsstyrelsernas första årsväxtberättelser. Från Kopparb-rgs län; dat. den 16 Juli: Väderleken sistlidet år var under högsommaren till medlet af September mycket varm och torr, .men sedermera dels regnig, dels -omvexlande blid och kall med regn eller snart bortsmältande ringa snö. Först efter medlet af Januari blef under detta år den djupt kälade marken stadigvarande snöbetäckt, men snön, som icke fallit i vanlig myckenhet, afgick tidigt, hvarefter en värm luft med något regn lofvade att snart utdrifva den djupa kälen och bereda. jorden för vårsådden, hvilken dock af mera ihållande regn sedermera fördröjdes, så att den först vid medlet af Maj kunde allmännare företagas. Under Juni var en torr och varm väderlek med stundom ganska kalla nätter nästan oafbrutet rådande, hvaremot un :er denna månad regn och mera värme omvexlat intill dessa dagar, då stark sommarvärme åter inträdt, Af höstsädet, som i allmänhet utgör en mindfe del af årl:ga utsädet, odlas nästan uteslutande råg och blott i någon ringa mån hete i de nedre delarne af lä set, men. odlingen af begge dessa sädesslag är dock att anse såsom årligen tilltagande. Den farhåga för missväxt, som vinterns ostadiga väderlek, hvarigenom åkrarne än voro hårdt tillfrusna, än uppblötta af regn eller under blidväder, än bara och än snöbetäckta, allmänt. inom orten uppväckt, har, till följd af den gynsamma vårväderlekens inflytande på höstsädet, å de flesta ställen försvunnit, och -ehuru höstsädet på uågra ställ n ännu befinnes: tunt och uppfyldt med ogräs, hafva i allmänhet både råg och hvete-ettlofvande utseende. Rågen är nära fullmatad och hvetet-har blommat, så att, om en för sädens mognad och inbergning gynnsam väderlek fortfarande får ega rum, en tidig skörd med mer än medelmåttig afkomst bör af dessa sädesslag kunna förväntas. Vårsädet utgör. länets hufvudsäde och består. för det mesta af hafre, ehuru i några socknar nästan uteslutaude odlas korn och i vissa trakter begagnas flera slag af blandsäd.Till följd af väderlekens indytande blef ;sådden i år sent :verkstäld; -ehuru-måhända ändock: mångenstädes för tidigt, der kälen icke derförinnan gått ur jorden, enär den:säd i allmänhet är af frodigare växtlighet som sist utsåddes. På flera ställen, förnämligast inom Säters fögderi samt på hårdare lerjord, har vårsädet lidit af mask och den starka torkan samt kalla nätterna under Juni månad, men har numera äfven der antagit ett fördelaktigare ntseende. I allmänhet är vårsädet af en frodig växt, så att, om dess utbildning och mognad främjas. af fortfarande gynsam väderlek, en tidig skörd och mer än medelmåttig afkastning äfven deraf synes kunna vara.att hoppas. Och enahanda är förhållandet med ärtsädet, hvilket föga inom länet begagnasannorledes än i blandning med annan vårsäd, förutom i de socknar, hvarest korn nästan uteslutande för öfrigt odlas. Potatis och öfrige rotfrukter äfvensom trädgårdsväxter hafva ett för. denna årstid ovanligt lofvande utseende, så att de gifva hopp om god afkastning. Lin, hampa och kumla äro ock af en lofvande växtlighet. Gräsväxten, som i allmänhet på nya lindor är dålig, i anseende till odugligt frö eller till följd af missgynnande förhållanden under nästlidet års sommar eller den förflutna vintern, är i öfrigt, förutom inom Säters fögderi samt p: högländta, för solens inverkan utsatta torra backar, af ett ganska lofvande utseende, så att afkomsten vid den nyligen började slottern förmodas blifva åtminstone fullt medelmåttig. Från Jönköpings län (dat. den 19 Juli): Brist på regn under förlidet års sommar hindrade länge höstsåningen; men under den påföljande vackra hösten hade sädet så mycket mera framgång. Det uppkom jemt och vann så mycken styrka i växten, att det kunde motstå den sedermera inträffade ombytliga temperaturen, tilldess i Januari månad jorden tillfrös och i Februari betäcktes med snö. Det undgick också menlig inverkan af den tidiga men i början torra och kalla våren, som, i Maj efterträddes-af mildare luft och ymnigt regn. Värme och regn hafva sedan i en ovanligt lycklig omvexling befrämjat all vegetation, och rågens blomning har försiggått under gynsamma förhållanden, så att kornsättningen bör blifva allmänneligen jemn. Förhållandet med de särskilta sädesslagen visar sig nu så: Hvete och höstråg, af hvilka det förra dock endast undantagsvis odlas, jemna och väl matade ax och frodigt strå. Vårråg, korn, blandsäd och hafre sammalunda, dock mindre på torr och mager jord. Irindsäden: ärter, vicker och bönor, som doek litet odlas, lofvande. Rotfrukter: potatis, rofvor och rötter, med frodig kål, Lin och hampa, äfven lofvande. Gräsväxten på naturlig äng, så väl uppsom maådvall, ymnig. .-Slåttern är nu i full gång, och bergningen gynnas af inträffad torr väderlek. Klöfvervallarne deremot ojemna och klena, förmodligen i följd af den ostadiga vintern. Från ofvannämde tillfredsställande förhållanden i allmänhet undantagas dock vissa trakter i Mo, Östbo och Westbo härader, hvarest vid midsommarstiden regn ej fallit på en månad. IRDRNAAOEENEENEEE NAT