LORENZO BENONLI AF FÖRFATTAREN TILL DOKTOR ANTONIO. ) Öfversättning. För Guds skull, gör inga invändningar, eller, ... O Lorenzo! Haf barmhertighet med mig, ty jag är i en ytterlig förtviflanI Hon utbrast i tårar och snyftade högt. 1; Jag begagnade det ögonblick af lugn, som följde på detta häftiga utbrott, och sade: Hör mig, Lilla! Just då ni kom; hade jag nästan samtyckt att lemna Genua... .De nyheter, ni bringar mig, bestämma mitt beslut. Jag lofvar er på heder och tro, att innan det blir mörkt i afton skall jag lemna det här huset; jag har tänkt på ett ställe, der jag skall vara någorlunda i säkerhet tilldess jag kan ställa så till, att jag aldeles lemnar staden. Tro ej att jag afslår ert bistånd emedan. det är ni, som tillbjuder mig det! Var öfvertygad att det finns ingen, af hvilken jag så gerna skulle vilja emottaga en vänskapstjenst eller en ynnest som af er; men hvad jag hvarken bör eller vill göra är att äfventyra att--bringa er eller er ädle bror i fara eller olägenhet för min skull. Jag såg att hon ämnade göra invändningar; jag tillade derföre skyndsamt: Nej, nej, Lilla, säg ingenting mer rörande det ämnet; upprör icke er sjelf och mig genom fruktlösa : föreställningar! Jag upprepar mitt löfte att söka en säkrare fristad än detta hus, och det innan det blir mörkt. — Mitt arma lidande barn!, — Jag kunde icke. återhålla de orden, när hon vände sitt bedröfvade bleka ansigte till mig, — skona mig i er ordning! Detta är en bitter stund för mig, för oss båda; betag mig icke mitt mod; gör mig icke oförmögen att uthärda den förfärliga ) Se. Aftoobl. n:ris 128—131, 133, 134, 136—141, 144—150, 152, 153, 155—163, 1635 och 186