Aftonbladet – 21 juli 1858, sida 2

ifrån detta bekymmer, ingen få bättre reda på rätta förhållandet. Det var lätt för honom att bemärka, om det var någon ovanlig rörelse i polisdepartementet, om de derstädes tjenstgörande röjde någon oro, någon bestörtning, någon bestyrsamhet, eller någon tillgjord trygghet. Vi ålade honom att ge akt på hvarje den obetydligaste omständighet; att studera miner, att tolka sjelfva tystnaden; att till och med försätta sig i dens: sinnesstämning, hvilken vore misstrodd, och hvilken de andra polistjenstemännen måhända hade något intresse uti att insöfva i trygghet eller narra, Med ett ord; vi gjorde våra framställuingar med all den värme och ifyer, som vår äfventyrliga beligenhet ingaf oss. Den beskedlige gamle mannen uttryckte lika så varmt och ifrigt sin, benägenhet att göra de noggrannaste forskningar i ämnet och så snart som möjligt meddela oss resultatet deraf. Detta var icke det enda försigtighetsmått vi vidtogo. På eftermiddagen af samma dag, några få timmar efter det vi emottogo Vittorios oroande meddelande, och äfven före vårt möte med Nasis vän, som egde rum på aftonen, affärdades prinsen skyndsamt till: Turin, för att underrätta våra vänner derstädes om de nya förhållandena och förvissa sig om hufyudstadens ofördröjliga medverknn, I fall nödigt blefve. Vi vore villiga att taga initiativet, med förbehåll att Turin skulle följa vårt efterdöme. Föreningens räddning berodde deruppå. Tre långa dagar förflöto. Enligt öfverenskommelse mötte vi, på morgonen den fjerde, vår vän i polisen. De underrättelser han gaf oss voro ganska lugnande. Allting gick efter ; vanligheten i polisdepartementet. Ingen enda i polistjensteman röjde den ringaste oro eller ! bestyrsamhet. Affären med de två sergeanterna omtalades knappt; den ansågs endast