Aftonbladet – 19 juli 1858, sida 3

en engelsk tjur och gö hölländskko, VeKgenom yt terligare kroisering mellån Sbkoörthörhsoch holländska kreatur har ayrshireracen uppstått; men man har vid denhä föradling icke gått för hastigt till väga, utad Aktgifnt På naturen tilldess Man uppnått sitt mål, det man aktat sig akt, öfverspriöga. Kör att uppnå ett sådant resultat må ön utländsk eller, inr ländsk race användas, allt efter som den ena eller andra kan finnås lämpligast; men man må åtminstone icke anse såsom patriotism. aft alltid vilja använda.de inhemska; den bästa patriotismen härvid: är onekligen. den; att på bästa sätt förbättra boskäpsafveln i vårt land. Att endast söka förbättra blött inhemska racer utan inbländning med främmände blod; mäste åtminstöne medföra ett högst långsämt resultat. Tålaren slutade med att ahförå exempel på huruledes han skåffat sig afkomlingar efter en Durhams-Teewatertjur och sedermera fortsatt förädlingen med inhemska djar tilldess han lyckats erhålla en boskapsrace, numera tillhörig ryttmästaren . Hultenheim, hvaribland kor fiönås söm Mjölka ände till 1500 kannor årligen. Af det sagda ansåg talaren följa, att man bör vid förädlingen af sin boskapshjord skaffå sig goda djur, vare sig af egen. eller utländsk race. Mötet ansåg denna fråga icke framkalla någon särskilt opinionsyttring, utan skulle de sålunda uttryckta föras till protokollet: Tjugoandra frågan: Då ladugårdsskötselm alltmera vinner efkännårde såsom en af ländthöshällningens hufvådgrenar, och dess förbättrande i alla riktningar påkallar den allmänna uppmärksamheten -vore ej skäl att länseller provinsvis inom riket söka åstadkomma inrättandet af på bolag grundade stamholländerier; der så väl inhemska som utländska racer, tillhörande afvelsdjur af utmärktare beskaffönhet; undefhölles för åVagabringandtet ej mindre af de inhemska räcefnasförädling, an af införandet och spridandet af sådana utländska, hvilka för lokala förhållanden i hvarje ört kunna vara mest passande?, a Ordföranden tillkännagaf, att enligt inkomna. underrättelser ifrån Upsala läns; hushållningssälskap ett på aktier stäldt ståmholländeri i detta län blifvit inrättadt. Grundfonden ttgjordes af 1000 rdr bko och,aktierna, 32;st., belöpte sig hvardera på 160: rdr. Resultaterna häraf hafva utfällit öfver förväntan: Hvarje bolagsman erhöll i början en kalf i ränta, men då dennes transport -ofta medförde besvär för de mera aflägse boende, anställes numera auktion på det efter bolagsmännens reqvisitioner öfverblifna antalet, . Auktiopssumman fördelas sålunda, att föreståndaren: för holläuderiet: erbåller två tredjedelar och bolagsmännen den återstående tredjedelen, söm på senaste, åren : uppgått till 10 procent: på aktiebeloppet. Boskapsatveln itorten hadegenom holländeriets verksamhet blifvit betydligen förbättrad. ! : Hr De Mare prisade äfvenledes: de enskilta stamholländerierna och desks kraftiga verkan till boskapsafvelns förädling. Emedan styrelsen för stamhölländerierna icke afyttrar några qvigor åt enskiltt-personer; håde man hittills endast ned svårighet kunnat erhålla racedjur, hvilken: olägenhet genom de en: skilta bolländeriertias inrättande således borde kunna afljelpas. Tal. föreslog äfven att mötet måtte hos hol änderistyrelsen anhålla om frikostigare spridniög af raceqvigor:. Hr Nathhorst s:r anförde såsom orsak till deninu rådande njugghet-nzi detta hänseende det förhållande. att holländerierna blifvit anlagda på enskilta egendomar, hvilkäs egare betingat : sig hela afkastInirgen af holländeriet; uhdantagandes några arrendedjur, till största delen tjurar, Få qvigor komma: på auktion, och desså inköpas vanligen af gendomstgaren sjelf; För hölländeristyrelsen återstår således icke hågon ånhan utväg än att från England inköpa qvigot, hvilket också varit ämnädt och skolat ske, såvida icke den derstådes. SER lungsjukan. derför lagt: hinder i vägen. Till ST häraf har ieke stämholländeriernas antal kunnat ökas, men flera nya äro påtänkta, och qvigor och tjurar. hafva äfven för detta ändamål redan blifvit inköpta: Så småningom skulle alla län i fiket förses med egna staämholländerier. Hr Nordenfelt gjörde i ämltdning äf de föregående talarnes anföränden följande slatsatser: 1:o att stätebs stamholländerier hömerå icke räckte till att fylla behofvet; 2;0 att ett enskilt bolag i detta hänseende, väl grundadt och, väl skött, verkar välgörande utan att medföra, någon nppoffring, snarare tvärtom, vinst åt bolagsmännen, ; Han antog derföre att frågan endast -med:: ja kunde--besvaras, äfven. i den bändelse staten skulle förse: hvarje län med stamholländerier. I sin mån skulle tal. söka inom sitt län verka för saken. Ha Hoffmåan Bang instämde med hr de Marrörande svårigheten att erhållå raceqvigor och yttrade sig fördelaktigt öfver de svenska rtacerna, såsom Tättfödda och goda mjölkkor. er Hr H. Nathhorst ansåg att om än några af de införskrifna kreatursracerna, såsom de tyska och Pembrokshire-racen, icke befunnits, fullt lämpliga för alla delarne. af landet, detta. :så mycket mindre: bör läggås holländeristyrelsen till last; -som det visat sigatt en race, som inom landet blifvit öfverflyttad från en trakt till en annan; der häft god främgång! För öfrigt vore det talårefis önskan att de sämre racernia vid holländeriernå borde utdömas och ersättas af Ayrshireracen, . Alldenstund enskilta bolag icke alltid .äro -beståndande, så ansåg talaren: sig icke obetingadt kunna tillstyrka inrättandet af enskilta stamholländerier. Hr Key yrkade: frågans obetingade. bifallande; Grefve Humilton ffamstälde bäremöt svårighetematt genom -holländerierna åstadkomma en god race, hvartill fordras de utmärktaste -afvelsdjur, wnder det hvarje tjurkalf vid holländerierna pålägges: Förordade höga premier såsom det, verksammaste. medel. att; framkalla goda äfvelsdjär. 1 Grefve Beckfries upplyste ätt opittionen i Skåne är mera för den Friesiska än Ayrbhirö-racen. Hr Ländberg ansåg de -enskilta Kölländerierna mest befrämja inafveln. sr k Hr De Mare föreslog att staten måtte bevilja förmånsrätt för de enskilta .holländeribolagen ;att vid stämhålländeriernas auktioner köpa afvelskor. Hr Kyhlöerg hade funnit att äfven äldre kor kunna med fördel-begagnas till afvelsdjur i brist af yngre. Hr De :Mare invände emot hvad.hr -Nathhorst-rörande holländeriernas koöntrakter med-egendomsegarne; till följa hvärafallmänketen!icke ur: i tillfälleatt köpa raceqvigor, att denna olägenhet lätt kunde afhjelpas öm man Helt örkelt bppsade de nuvarande kotitrakterna och afstätade nya med klokare bestämmelse. RV Frågan blef derefter af. de flesta rösterna med järbesvarad; :hvårjemte -biföllos. :brr.H. Natlibörsts och De Mares yrkanden ätt hol länderistyrelsen skulle uppmanas dels.att börtsälja. de ;sämre: racerna och ersätta dem med nyd Och bättre; delssatt medgifta deretiskilta holländerierna företrädesrätt ätt från Krönåns holländerier köpa goda. :racedjurs.. Fr Nor denfelt protesterade: mot-sista punktön.af detta beslut. a KR Ad tskkrsisintndedns