Aftonbladet – 19 juli 1858, sida 3

VÄ TAETPO, Hygleniska kongresson i Köpenhamn. p 8 (Slut från lördagsbladet.) ägan om födöäninena var afgjord ustitierådet Schleisner äfdelningens vger törande frågan: ,Hvilka äro de allvundernä för er sähitärbygnadslag, så t rörande privata söm ofemliga bygnader? Jenna, sak; som. referenter ansåg för en af de vigfigaste sanitära frågor, då mai genom en. god ygnadslag småningom omärkligt kan förändra..befolkningens hela lefnadssätt, hade tiden Icke. medgifvit afdelningen. att behandla i hela. sa belydliga utsträckning. Man hade derföre icke. uppgjort -bestämda förslag till resolution Men i afdelningen. bade man både. diskuterat flera vigtiga punkter och beslutat uttala den önskan, att våningarnes antal om. möjligt tagas med i betraktande jemte bygnadernas. höjd och gatornas bredd. Likaledes. hade man öfverenskommit att framhålla bebofvet af att gatornas bredd, bygnadernas höjd och gårdsrummets omfång böra stå i ett visst närmare förhållande till hvarandra. På eftermiddagen samma dag refererade karantänsläkaren Dräckman afdelningens förhandling angående frågan: Hvilka fö hållände -ä skepp och mindre fartyg fordra i saRuärt afseende. framför andra förbättringar? Efter hågon diskussion om redaktionen af första punkten antog kongressen följande resolutioner:— ; Körigresset uttalar sig för önskligheten åf: 1) att:.bundhetsförhållandena i fartyg ordnas genom lagbestämmelsör;: afpassade och lämpade efter de rhållanden. och . egendomligheter; som: åro :oskKiljfrån fartyg och lifvet på sjön; .2) att genom såndhetspolisen en sakkunnig och lämplig kontroll utöfvas öfver fartygens hygieniska och sanitära förhållamdehy företrädesvis på tider ochställen, der epidemiska sjukdomar; synnerligen kolera och koppor, råda;: 3) att en kortfattad, populär; maritim; -hygienisk.handling innehållande:-de :väsentligaste. föreskrifter och ähvisningar angående den allmänna sundhetsvården, måtte blifva utarbetad. ge Profeskor Hummel fefererade härpå frågan om :ikloakOch-latrinsystemet, i åfseende på hvilket följande resolutioner Föro inom afdelningen faststäldat ; 1).Eör större åtäder är det ändamålsenligt att inrätta . ett i underjordiskt i (ipren för flytande imnen, när: man har utlopp fill.en ström; som städse börtför örenligheterna, och vatten att. kölja. sådana ledäthgar, som sakna tillräckligt fall, samt då de lökdla oniståndighetema i ofrigt medgifvå det. 2) För störresstader i Nordet är det i allmänhet är damålsenligt att använda eft system med tungor eler ; andra rörliga reservoirer,. 3) För. mindre städer kan. man använda lJatrinsystemet med tunnor, eller; vid bygnader, som hafva stor plats och der mycket hästår hånås, grop, som likväl. alltid mäste vara tätmurall. (14) ul städer och på landet; der städers förhållandenförefinnas; böra latrintr med gropar aldrig ligga . uhder bebodda -rumy och: Jattiner med btransportabla, kärl. icke anbringas. i husen, såvida. icke kärlen ärd. små, . 5) Ala latriner i städer måste--vara ventilerade och, om de ligga vid bebodda bygniader; Hafvå dragrör minst upp öfver dessas tåk. 6) Per:stånndor eller gropar:användas, bör man på lt, sätt söka åtskilja, de fasta och de flytande: beståndsdela: e: Renovationsväsendet, -bör. vara ett Kommunalt. åliggande under offentlig myndighets kontroll: 7) Alla aflopp för smutsvatten i en stor stad böra hafva hård, slät botten öch regolbundet falls När diken; användas för äflopp vid städernas böra de hafva stenlagd botten: : Till:aflops något ledas från; latrinerna; såvida aftoppet är underjordiskt. Intet aflopp, från: latriner ellor smutsvatten från husen bör i husen ledas till ågon puss eller underjordisk reservoir. Professor: Horneinan yrkadej att sista meningen 1. första. punkten skullelutgås.l 27 OT Härvid. yttradeg sig , bland; andra. doktor Cärlsont Professor Hummel har klandrat det sätt, hvarpå afJelhingen behandlat denna fråga. Han har utgått frått.idetf (åsigt, att det är en nödvändighet. att så ofta isomp ntöjligt I bortskaffa orenligketen från större städer... Dettarmå våra; men frågan vore nä om sättet hvarpå detta bortskaffande borde ega runii Profersor Hummel; har yttrat, att det;enda medel ärför vore klöaker.. Då uppstår den frågan, hvilken äfven inom afdelningen förevårit, hur kloäker indamälsöfligast skola inrättas) ty pröfessor Humritls ller någon annans mening måtte väl icke vara att lott man befriar sig från ten bör man vara yelåten, lätdn-att-göra afseende på hvart den tager väsenf:: Derpå svaras: Der utlopp giftes till n ström, som jordenmtligt kan bortföra orenligheterna, der böra sloaker inrättas... : De. tre, nordiska rikenas:hufvudstäder vore såväl i detta som flera andra:afseenden nögst olämpliga. för införande af kloäksystem, .Hyad särskilt betruffade Stockholm, så förekommer der visserligen otidtäls en ström; som möjligen vöre nog stark: att. bottföra orenligheten, men andra: tider är ler; s.k. uppsjö och. då skulle orenlighet föras. till och icke från staden, Dessutom;:om; orenlighet samas från en större stad, skulle den uppgå till ett.sälant qvantum, att densamma, utförd i hafvet, möjigen til-en tid kunde försvinna, men troligen inräffaderförr eller senare att.den gåfve sig tillkänna. Det Jåge, någoöting egoistiskt uti den åsigteri, att lott man kastat smutsen från. sig sjelf, må den serna komma andra till-last. : Professor Berlin; Jag instämmer med prof. Hornenan derij att. det visserligen. torde vara svårt att atta ett visst och bestämdt beslut, som skulle lägga rinder i -Vågen för fasta -exkrementers :afledande geom ettvskloaksystem; i fallsmöjligen ett meder att ulistöndigt) .och: väl; göra det kunde uppfinnas;-men ag. tror. icke att någon utväg, att på ett tillfredställande sått vinna detta mål, ännu är funnen, ehuru nåhga större städer gifvas; der orsäligheter genom större kloaker äfföras ;.dock icke exkrementer: Iaf-. seende pi Segontlignetomset a uttryck, .som -blifrit begagnade, ber jag få upplysa, att strängt taget can ör med uttrycket flydende Gjenstandes förstå sådana ämnen, som hafva flytande form, och äfven ådanä, sdövtill följd af mindredtyngi fytarofvanpål tt annat fluidum;..men .i allmänna.språkbruket;be-, sagnar man: detta. uttryck. utan EET ÖR Pysätt, let Här. är användt. Det må vara.sant, att i sträng nening kan man icke tala om fästa exkrementer, nedan de -tokeralldeles bäfva den förm, som; örforlrasg: för fästa kröppars,smen märs uttrycket: faståsex-; srementer begagnas i motsatsstill flytande, : torde det; kunna förstås. . Måhända hade, rättast.varit alt. besagna orden flytande och icke flytande. Slutigen fåt ljag) förklafa, ätt dehmotsägölse, hvilken! nan funnit, mellan dJ-och 7; pen meste harar å tt missförstånd, I den första står att fasta, il6s :sieke Mytander; exkrenmrenter ej må föras till afEPN PF BY PENNE ok dd dås dit; När iv ejikan nekas; ättri ettdatrin ins säs srdits: Nära 6 fasta exkrementer. så vill väl