Aftonbladet – 19 juli 1858, sida 2

lif och. styrkal; derom. vittnar förhållandet i Ehgland, Dänmark, Norge m. fl. länder. Ötisk? ligt vore, om dessa stränga lutheraner ville Påminnacsig: Lutherstord; då Tysklands ädel erbjöd honom sin hjelp: Genom ordet -har verlden blifvit öfvervunnen, genom ordet har kyrkan blifvit räddad, genom ordet skall hon äfven återupprättas. Nolo nisi Christo protectoresNätil : v De farhågorsför katolieismens-inträngande, som här och från flera håll anförts emot landsförvisningstraffets-upphäfvande,-synas oss-inrebära:em väl långt drifven föreställning om .dert romerska kyrkans andliga förmåga, på sam: ha gång desådagalägga en alltför låg äppskattning af den evangeliskt-lutherska kyrkans moraliska kraft. Vidhålles sistinämde kyrkas bekännelse -taf:-intet-sannat skäl än fruktan att för utträdandet drabbas af ett strafflagsstadgande, och är det, ingenting annat som afhåller..oss,att.Jikt..en mogen frukt. nedfalla:i katolieismens, sköte, då. vorexdet:befarade onda redan, förbanden, frukten maskstungen, trädet. ihåligt, och papismen icke blott; såsom redan tyvärr, -insmugen i -författning och åtskilliga kyrköbruk, utan hvad värre är i hemlighet omfattad .af folket. Men så är Gudi vare lof: vadvicke förhållandet, och. skall ej heller någonsitbhfvacdet bland: ett folk som äfven före reformationen aldrig var. fullt katolskt. och, hyars :protestantism egt bestånd.i. sekler. Flurwobetydliga katolicismens framsteg i sjelfva verket varit:inom de länder, som äro i åtnjutande af religionsfrihet, upplystes tillräckligt under ständernas gemensamma öfverläggutmgari religiönsfrihetsfrågan: ; Hvad. slutligen. förslaget angår, att införa 1781.års författning i t...ex. Monitörenyfrukta vi höghgen, att den ej-derskulle -åstadkomma stort mera verkan än dess uppläsanda på riddarhuset, i. Oktober månad -. sistlidne. år. Frabhsmänhnen räro sredan bekanta: med vår brottmålslags öch kyrkölagens stadganden i ämnet; och. så. länge, dessa .qvarstå,. lära. de .ej finnas hugade att åt det nuvarande kyrkliga tillståndet iSverge ge namn af samvetsfrihet! De, ..toxde ej heller, så. lätt vilja antaga den konstgjorda åtskilnad,som göres emellan utifrån imkomna eller här födda främmande Teligionsbekännare å ena sidan och landets barn å den andra, och dära tvifvelsutan, under, tacksamt erkännande af deni berörde författning åt fransmän och andra ; främlingar medgifna tillåtelse satt följa sitt samvete, dock, djupt beklaga att icke samma, hvarje förnuftig menniska anborna frihet äfven blifvit utsträckt till svenskärne sjelfva. ;