måste sägas att verkligheten öfvergick all förväntan. Någonting rikare eller präktigare kan man icke föreställa sig. De långa rockarne med kapuschonger voro af ferfärgadt sammet, verkligt genua-sammet, broderade med guld och silfver. De fyra mycket resliga männens, hvilka gingo framför processionen och buro massiva silfverspiror, voro af karmosinrödt sammet, så belastade med guld, att de, hvilka buro demy nästan dignade under deras tyngd. Hvardera af dessa rockar värderades till 200 scudi. De minst kostbara voro af 30 scudis värde. Hvar och en i processionen höll i sin hand en stor brinnande vaxfackla, och man kunde bokstafligen säga att strömmar af vax flödade på alla sidor. Der voro fyra stora kors af de dyrbaraste materialier: ett-af perlemor, skodt i ändarne med massift guld, det andra af sköldpadd med. massift silfver, det tredje af ebenholz inlagdt med guld och med spetsar af samma dyrbara metall, samt slutligen det fjerde icke allenast skodt, utan helt och hållet beslaget med drifna silfverplåtar. Hvarje kors hade sin trupp musikanter. Framför krucifixet gingo sextio musikanter. Detta kors hade spetsar af massift guld, hvarifrån nedhängde klasar af vindrufvor och knippor af sädesax utaf samma metall och af det mest utsökta. arbetes — Bokstäfverna J. N R.-J: voro sammansatta helt och hållet af diamanter. Ett å en häst ridande barn; föreställande, som jag tror, Johannes Döparen — till hvad ändamål vet jag icke — Var klädt i en gyllenduks-tunik, förundransvärdt liknande ett fårskinn, och hästens schabrak glänste af guld och juveler. Guld, guld på allt och öfverallt. Prakten och rikedomen blefvo verkligen plågsamma. Processionen slutades med ett stort helgonskrin af guld och silfver,innehållande jag vet icke hvilka reliker och buret af tjugo man, marscherande med afmätta steg. Processionen var lång och framtågade långsamt, så att den upptog flera timmar att gå förbi. Fönstren i husen på dess väg voro prydda med draperier af åtskilliga färger, de