STOCKHOLM den 15 Juli. — De med dagens post ankomna utländska tidningar meddela ingenting egentligen nytt angående den politiska ställningen i Europa. Hvad pariserkonferensen angår, äro derom dast gissningar i svang, och uppgifterna ofta mot hvarannan stridande. Så berät från ett håll, att frågan om furstendömena icke blott kommer att sysselsätta den nionde konferensen, utan ock skall sättas på dagordningen i de sammanträden, som komma att räcka hela Juli och ända till medlet af Augusti. Från ett annat håll påstås deremot, att ambassadörerna ej behöfva mer än en eller två sessioner för att bli ense om hufvudfrågorna, hvarefter konferensen uppskjutes på några vakor föratt man under mellantiden må hinna sätta upp de officiella rapporterna. Derpå skulle ledamöterna åter sammanträda för undertecknandet. Tunes pariserkorrespondent, vanligen ganska väl underrättad, anser säkert att hvartdera furstendömet skall erhålla en l.kartad men särskild adminisiration och författning, med en enda senat för båda. På en i London den 4 Juli (årsdagen för Nordamerikanska republikens grundläggande) hållen fest hade Förenta Staternas dervarånde minister, hr Dallas, för sina landsmän tillkännagifvit, att engelska regeringen utan några vilkor samtyckt till upphäfvandet af visitationsrätten. Häraf tager sig Tönes anledning att i en emot Amerika ganska häftig ar tikel yttra sin ledsnad öfver, att icke mini stern vid samma tillfälle nämt något om de pligter och förbindelser, som numera åligga Amerika. Bladet hade önskat att af ministern få veta, huruvida unionsregeringen för närvarande är benägen att på egen hand göra hvad som hittills skett genom Englands klumpiga och besvärliga bemedling. Är väl Amerika, heter det vidare, likgilti, t för sin flaggas ära, sedan hr Däållas tystnad i denna punkt kommer oss att frukta vid åsynen af. de bekanta stjernorna och strimmorna, att dessa hädanefter för framtiden skulle kunna betyda, icke amerikanska flaggan, utan vanärans och brottets fana ? Utan attdirektbesvara dessa frågor, uttrycker tidningen den förhoppning, att amerikanska sändebudet vid engelska hofvet skall vid första lägliga tillfälle låta verlden veta, hvilka principer Amerika hädanefter kommer att omfatta i afseende på denna punkt af sjörätten, och om en fullkomlig strafflöshet för alla brott, som kunna begås under amerikansk flagg, kommer att i dessa principer godkännas eller icke. Inom franska pressen fortfar ännu diskussionen öfver den frågan, huruvida de senast af regeringen vidtagna åtgärder må anses såsom en inledning till större frihet eller icke. Äfven Siele har nu uttalat sina åsigter derom, uti en af bladets hufvudredaktör skrifven artikel, hvaruti framhålles (likasom uti den i går ur Presse meddelade) nödvändigheten af en mildring i trycktvånget, och uttryckes den önskan, att den periodiska pressen måtte komma under allmänna lagen, så attej längre någon skulle fällas utan förutgånget försvar. Det är orätt — fortfar Siecle — att hysa fruktan för fribeten. : Det var en tid, då det bästa af allt i denna verld, sjelfva kristendomen också, ingaf fruktan. Menn, säger kejsar Napoleon III i sina samlade arbeten 1:sta delen, pag. 30, det kom en annan tid, då denna religion bortlade sina krigiska vapen, då hon för allas ögon visade Få grundsatser af ordning och frid, hyilka hon bar inom gig, och sålunda blef samhällenas organiserande element samt ett stöd äfven för makten,. — Det kommer att gå på samma sätt .med friheten, tillägger Napoleon III. Hon har redan undergått samma skiften. 1793 förskräckte hon folken lika mycket som regenterna; men sedan hon iklädt sig mildare former. sn ög hon sig öfverallt i spåren af våra bataljoner. . 1815 antogo alla partier hennes färger och prydde sig dermed, stödjaände sig på frihetens moraliska styrka. Men antagandet var icke uppriktigt menadt; och friheten blef nödsakad att återtaga sin krigiska rustning. Med striderna återkommo ock farhågorna. Låtom oss hoppas, att dessa snart skola upphöra och att friheten åter skall ikläda sig sin högtidsdrägt för att aldrig mera lemna den.