Aftonbladet – 14 juli 1858, sida 2

————LL — derigenom ökades, förminskades betydligen min trefnad. Med Lillas bild, vid hvilken min inbillning förut Hade dröjt med behagligt och tillitsfullt lugn, var nu förenad en annan, besvärlig figur, hvars intrång förvandlade min tillfredsställelse till obehag. Tanken, atthennes späda behag möjligtvis hade varit röjda med nöje för en annan-änmigy förtog-dem deras tjusningskraft och gjorde dem nästan förhatliga för mMIgMed: ett ord, jag var svartsjuk och följaktligen i den ställning, att se inbillade högringar, hvilken är den karakteristiska symptomen af denna besynnerliga sjukdom. Jag blef uppskakad ur. denna sinnesstämning likasom af ett åsklag. En natt, omkring klockan tolf, just då jag skulle lägga mig, hörde jag en röst utanför, hvilken ropade mitt namn flera gånger. Jag öppnade fönstret och frågade hvem det var. Det är jag, svarade morbror Giovannis röst, kom ned och öppna Porten utan att göra bullers jag vill talå ve dig. Jag. undrade på hvad som kunde ditföra morbror Giovanni så dags; han som lade sigså ordentligt klockan tio; Jag gick ned, icke utan någon oro, och öppnade porten. Hvad står på, morbror, Min morbror svarade icke, utan tog lampan ur min hand, gick förut upp till min lilla studerkammare; tillslöt dörren och började att spatsera fram och tillbaka i rummet, likasom ett vildt djur i sin bur. Det var först då jag blef varse att han var i et tillstånd af stor vrede och oro. Hvad står på; morbror 2 upprepade jag. Min fråga tycktes bryta förtrollningen, som höll honom stum. Hvad som står på! Hvad som står pål, utbrast morbror Giovanni. Du får snart veta hvad det är, och på din egen bekostnad till på köpet. Jag har ju sagt dig, att om du ville leka med elden, skulle du bränna fingrare. Jag harju sagt dig, att allt hvad du kunde göra var att-laga att du blefve hängd. Ingenting annat, — ingenting annat, — ingenting annat, Anfäkta och regera de poj