STOCKHOLM den 9 Juli. För så vidt tonen i tidningarne kan anses såsom någon tillförlitlig mätare på tillståndet inom den politiska atmosferen i Europa, vill det synas som skulle denna atmosfer på senare dagarne ha blifvit något lättare. Totalintrycket af de senast ingångna underrättelserna från utlandet synes nemligen blifva, att den oroliga spänning, hvari Europa sedan någon tid befunnit sig, för ögonblicket något lagt sig, och att de farhågor för en kollision mellan stormakterna, som alstrats synnerligast genom Frankrikes rustningar, något lugnats. Visserligen yttrades ännu för några få dagar sedan i en korrespondensartikel från Paris, att det är fullkomligt säkert, att, såsom Times nyligen uppgifvit, utomordentliga rustningar företagas i Brest; att der sysselsättas icke mindre än fem till sex tusen arbetare i marinetablissementerna, och det mot en dagspenning af 5 fr., hvilket är den högsta betalning, som plägar erläggas i krigstider; att man mycket allmänt sätter den nu i det inre Pantagna, mera liberala politiken i förbindelse med krigiska planer, och att man förmenar, att regeringen vill hafva fria händer inom landet, för att kunna desto kraftigare uppträda 1 förhållande till utlandet.? Derföre är det också ganska möjligt, att den för ögonblicket rådande lugnare stämningen blott är skenbar och föranledd hufvudsakligen deraf, af inga nya tilldragelser på senare dagarne tillkommit, som närt och ökat farhågorna. Men åtskilliga omständigheter ha också företett sig, som törhända i någon mån bidragit att lugna sinnena. Den anmärkningsvärdaste bland dem är utan tvifvel det stillestånd, som inträdt i det franska pennkriget mot England och Österrike. Man vill veta, att detta ämne kommit till tals i Wien mellan grefve Buol och franske ambassadören hr de Bourqueney, och att dervid blifvit öfverenskommet, att man, hvar på sitt håll, skulle tillhålla kämparne att iakttaga något mera hofsamhet. De franska officiösa bladen tala icke heller numera om Österrike, och äfven i afseende på England anslår ?Constitutionnel helt oförmodadt en mildare ton. Tidningen säger sig på grund af tillförlitliga underrättelser kunna undanrödja ett missförstånd, och den skattar sig lycklig att kunna bekräfta, att lord Brougham under diskussionen om Regina Coeli? icke yttrat de för Frankrike förnärmande ord, som ett oriktigt referat lågt honom i munnen. Lord Brougham har desavouerat detta referat; omfattningen af hans interpellation har blifvit öfverdrifven och hans ord vanstälda. ?Lord Brougham? — tillägger det halfofficiella bladet — kunde icke förneka sin negerkärlek, men han försvarade den med hofvor RETAS DRA SEN TAR TIONER RS 20 AO EREDAT