Aftonbladet – 8 juli 1858, sida 3

TREE) FARSTA VRT eria, de flesta deremot tvungna. Slafvar, som för ina herrar voro: för svaga till kroppen eller för starka ll själen, utgöra en del af Liberias befolkning; en törre del består af slafvar, hvilka efter sina herrars öd emanciperades; dessa herrar drogo under sin lifsid vinst af sina. slafvar och föreskrefvo i sina testanenten, att afrikanarne skulle deporteras till Afrika ch såsom en gammal obrukbar möbel vräkas på tranden; emedan -slafstaterna icke tåla några fria egrer på sitt område. Hvaraf kom sig väl presientens i Liberia önskan att förmå kapten Simon å Regina coeliv ätt hemta sina slafvar på de libeiska kusterna? Det är lätt att förklara. Om afärerna bli flau såmt priset å slafvar och bomull igt i Amerika; kastar man hela laddningar af hjelpösa negrer på Afrikas kuster, och der vet man ej wvad man skall göra med dem. Kolonisationen urrtar till ett tillstånd af kronisk hungersnöd och narki. Välkomna för myndigheterna äro således de panska och. portugisiska själakrämarne, ty de föra lit blanka dubloner och föra bort utsvultna negrer. innu för några år sedan bestod en gren af kolonialabrikationen i förfärdigande af bojor för slafskepens behof. En af koloniens sekreterare stod länge sold hos ex slafhandlare, och guvernören tillivt till ch med två slafmarknader att få hållas i Newsesters och Galinkas. De rikare kolonisterna hafva jelfve ej så sällan köpt slafvar. Slafskepp, som blifit dömda förbrutna i Sierra Leone, hafva blifvitinöpta af. medborgare i Monrovia. Man kan derat luta till affärsförbållandena å la Simon mellan remubliken. och-de franska exportörerne. Guvernörn på Godahoppsudden, sir G. Grey. var tillkännagifvit för Cap-parlamentet, att ngelska regeringen har för afsigt att deporera konungen af Delhi till britiska Kafferandet. TYSKLAND. 7 Så väl från Berlin som Wien omtalas som säkert, att preussiska och österrikiska hofven nu som bäst hålla på att öfverenskomma om de mått och steg, som skola tagas med anledning af Danmarks hållning i den dansk-tyska tvisten. -Eikaledes förljudes såväl från Berin och Dresden som från Paris till ITndep., att Frankrike icke skall blanda sig i saken. om. tyska förbundet besätter Holstein och Lauenburg; utan att vidtaga något steg, som hotar danska monarkiens integritet. Kassel d. 30 Juni. Blott 12 medlemmar af första kammaren hafva infunnit sig till landtdagen, då det likväl erfordras 14 sådana för att kammaren skall kunna fatta beslut att konstituera sig. -Deremot hade 46 af: andra kammarens 48 medlemmar infunnit sig. Till följd af första kammarens inkompletta skick hade fråga uppstått om uppskof ilandtdagen innan den kan:öppnas, emedan landtdagens öppnande. måste ske gemensamt fö begge huseti. a. PORTUGAL. Uti deputeradekammarens session den 21 Juni vägrade två nyvälde deputerade; Pinto Caello -och Palha, att aflägga edpå författningen; annorlunda är under förbehåll, att de voro tillgifne Dom Miguels sak, Detta handlingssätt väckte stor harm inom kammaren, som beslöt att utesluta de båda deputerade. hvilka.dock icke åtlydde presidentens uppmaning att lemna kammaren, utan måste med våld bortföras, hvarefter sessionen för dagen slutades; . a SPANIEN. Enligt telegrafunderrättelse från Madrid al den I dennes var det då ännu ej bekant af hvad; orsak: ministeren Isturitz begärt sitt afsked;-Marskalk ODonnel. hade blifvit utnämd till ministerpresident och krigsminister. Negrettotill. justitieminister, Salaberria till finans-och Carbero till inrikes minister.Ministerensala medlemmar uppgifvas höra till det frisinnade partiet. Midsommarsdagen öppnades i Madrid en ny vattenledning, som förser staden med vatten från: floden Lozoya. Denna anläggning: sträcker signära 20 mil på Guadarramas sluttning och leder vattnet tillenstor bassin i närheten af S:t Bärbarapörten. ITALIEN. Det piemontesiska lånet af 40 millione franes har blifvit afslutadt med huset Roth schild i Paris och den så kallade kommers: kassan i Turin, Från Neapel berättas, att den 13 Juni er stark jordbäfning försports uti Potenza. Da gen förut hade kommunen Spinosa blifvi hemsökt af ett förfärligt oväder, hvarvid föl hagel af mer än 2 lods vigt. Uti Rom hate blodiga slagsmål egt run mellan franska och romerska soldater. De 20 Juni hade -en romersk artillerist blifvi dödligt sårad af fransmännen. Flera andr: slagsmål hade medfört ett lika sorgligt re sultat. Många ön hafva stupat å båd sidorna. Franska krigsrätten sökte sätta e! gräns för detta oväsen och dömde alla de franska soldater, som kunde öfverbevisas on att hafva deltagit uti tåmultet, till galererna General Goyon, de franska truppernas öfver befälhafvare, hade utfärdat en sträng dag order, hvaruti befallning gafs, att hälften a manskapet vid hvarje franskt eller romerskt re gemente skulle förblifva konsignerad uti ka sernerna, för att i nödfall kunna handla oc lemna erforderligt manskap till de talrik patrullerna, hvilka kommenderades.af officera re. Romerska trupperna hysa motvilja fö fransmännen, hvilka reta dem genom ett stol och utmanande bemötande. RYSSLAND. Kejsaren hade den 24 Juni afrest till Ar changel, åtföljd af kronprinsen af Wirtem berg, samt återväntades till Petersburg inon 14 dagar, Angående det förut omtalade bondupprore i Estbland berättas från Reval, att 60 ma militär, som afgått från nämde stad. för af hämma upploppet; hade blifvit angripne a 1000 med knölpåkar beväpnade bönder, hvar vid 40 af dessa blefva skjutne och 15 solda ter ihjelslagna. Bönderna hade nedbräut e gods, och alla godsegare hade flyktat ti Reval. ; TURKIET. -Oaktadt Porten: gifvit franska sändebude