Aftonbladet – 6 juli 1858, sida 2

JeVvisa, all vart nuvarande SamnNallsskick mcd less fyra obestånd och alla öfriga brister är rorma!t och det förträffligaste af alla, eller geom cn junkerlig omgifning, som skulle kunna bibringa honom den föreställningen att en lien del af nationen är född med sporrar på välarne och hela den stora massan af folket leremot med sadlar på ryggen. sites oslsnsnes I sammanhang med de betraktelser vii går sjorde öfver det utomordentligt ringa intresse som i vårt land egnas åt riksdagsmannavalen, iterkomma vi nu till några meddelanden i fseende på folkethingsvalen i Danmark, såsom vittnesbörd om, huru det går till, der ett politiskt lif och en utvecklad allmän anda innas, Nämde land är indeladt i vissa valdistrikter. De större städerna utgöra hvar för sig en eller flera valkretsar och välja en eller flera representanter. De mindre städerna äro förenade med en viss omgifvande del aflandet; stadsoch landtbefolkningen väljer gemensamt representanter, utan afseende på stånd. Ingen klagan förspörjes, att stadsbefolkninsen skulle undertrycka landtbefolkningen vid valen. Det händer ganska ofta, att icke ens den förra väljer på en stadsbo, likasom att den senare väljer på en landtbo. Der representantvalen omfattas med lifligare intresse — och erfarenheten har visat att detta ir i stigande — formeras i god tid förr än valen skola förrättas, af aktade personer inom distriktet en valkomitå, som inbjuder valmän. nen till möte på ett passande ställe. En ordförande väljes, och sedan sammankomsten blifvit öppnad, eger hvar och en frihet att föreslå den till representant, som han anser lämpligast, hvarvid skälen för ett sådant förslag anföras. Äro dessa, sålunda uppstälda kandidater tillstädes, hvilket oftast är förhållandet, så draga de alls icke i betänkande att uppträda, att redogöra för sina grundsatser och att besvara de frågor, som af valmännen ställas på dem. Ingen klandras derföre, att han öppet tillkännagifver sin benägenhet att blifva vald till folkethingsman. Det händer ganska ofta att utmärkta personer blifva från flera särskilta valkretsar anmodade att ställa sig såsom kandidater, och det är ingalunda sällsynt att en person blir vald inom en annan, ofta långt aflägsen, valkrets, än den der han har sin bostad. Hafva valmännen skiljaktiga åsigter om den ene eller andre kandidatens lämplighet, så uttalas det öppet. Likaledes händer det ganska ofta, att två eller flera kandidater uppställas mot hvarandra, och voteringen vid slutliga valet får då göra slag i saken. Det händer äfven att partierna mäta sina krafter och att profval företagas. Vid det definitiva valmötet uppställas af valmännen en eller flera kandidater, hvilka aldrig undandraga sig att redogöra för sin förra verksamhet, om de varit representänter, och för sina grundsatser, samt angifva den bana de vilja fortgå på, om de hedras med förtroendet att bli representanter, och besvara äfven villigt de spörjsmål, som af valmän ställas till dem. Tidningarne meddela alltid hvilka personer som enligt de resp. redaktionernas öfvertygelse böra -ifrågakomma vid valen, uttala öppet sina åsigter om deras lämplighet, och ingen ondgöres deröfver; tvärtom. Att alla dessa åtgärder medföra stora fördelar för det allmänna, inses lätt. Personer, som ega kunskaper om och intresse för statens angelägenheter blifva kända; de förmås att öppet uttala sig, de tvingas att studera sig in i en mängd förhållanden, de öfvas att fritt yttra sig — ty det faller ingen in, det skulle väcka åtlöje, att uppläsa ett skriftligt anförande vid ett sådant tillfälle — och i deras yttranden ligger en garanti för, huru de skola verka, om förtroendet faller på dem. Vi hafva hvarken i tal eller tryck någonsin förmärkt, att någon, som uppstält sig som kandidat, blifvit klandrad derföre, än mindre förlöjligad derför att han fallit igenom — d. v. s. icke blifvit vald. Då i Danmark, likasom hos oss, flera brännande frågor förefinnas och åsigterna om huru dessa skola lösas naturligtvis äro delade, ligger det i sakens natur att det stundom går ganska varmt till under valstriderna; men det har dervid aldrig urartat till något slags excesser (som så ofta är fallet t. ex. i England). Ordförandens anlitande af klockan återför genast lugnet i diskussionen, rå Ene äro ett laglydigt och godmodigt folk. : Vi skola nu i korthet redogöra för några af de senaste valförhandlingarne. Den 9 Juni hölls ett stort valmöte i Köpenhamns 3:dje valkrets. Ordföranden tillkännagaf först, att en del valmän hade anmodat inrikesministern att ställa sig såsom kandidat i distriktet, men han hade icke varit villig dertill. Derefter hade enahanda uppmaning gjorts till justitierådet Miller, som mottagit kallelsen och derföre infann sig vid mötet. Från regeringsrådet Tiemroth, -som äfven hade ärnat ställa sig som kandidat i distriktet, hade skrifvelse ankommit af innehåll, att sjuklighet hindrade honom att komma till mötet; men emedan han af majoriteten bland distriktets valmän uppmanats att anmäla sig, så gjorde han det nu och yttrade sig derefter vidlyftigt om helstatsförfattningen mn nn Rn TEE landet hlifvit stvrdf sedan 1708. Det var at