— Det har under någon tid varit temliget tyst inom den svenska pressen i afseende på svenska statsverkets sorgligt ryktbara låne operationer. Ett litet vittnesbörd derom, at det icke är ensamt i Sverge man funnit låne vilkoren alltför dryga och betungande, lem nar emellertid ett yttrande i norska Morgen bladet, som beklagar sig deröfver att svenske statsverket gått in på sådana vilkor, att de förderfvat marknaden för norska statsverket. då detsamma nu, enligt det urtima storthingets beslut, skall. i utlandet upptaga ett nyt lån. Yttrandet i Morgenbladet lyder sålunda: De svenska lånen hafva varit oss till skada. Svenska staten upptog i Februari ett lån på 3 millioner (speciedaler — 12 millioner riksmynt) till 6 procent på två år och utbetalning på långa terminer. Det lånet var Ungefär lika så dyrt som det Norge: afslöt i December. Kort derefter upptog Sverge i Frankfurt sitt jernbanslån på 5 millioner till 4!, procents ränta och en utbetalning, som det sades, af knappt 90 procent, fast kurs på preussiska thaler, omkostnader genorå indrågningen m. m. Detta lån har knappast på börserna kunnat höja sig öfver 94, proeent, hvartill det från början utbjöds i Hamburg, och noteras ännu till 94!7, procent. De flesta svenska 4 procents hypoteksobligationer stå på 87!, procent eller deromkring; blott vissa få af dem stå högre. Nu har den skånska hypoteksföreningen återigen upptagit ett lån hos Salomon Heine i Hamburg på öfver 3 millioner spd (10 millioner mark bko) till 4 procents ränta och en effektiv utbetalning, som säkert icke öfverstiger 85 procent; ty Salomon Heine har utbjudit dessa obligationer på Hamburger börs till 87, procent och afyttrat en del. Oaktadt det är sannolikt, att norska regeringen föredrager att afsluta det norska statslånet i London uti sterling, så måste vi likväl beklaga, att dessa låga eller dyra svenska lån skada marknaden; ty i utlandet gör man liten skilnad mellan Sverge och Norge, och man fattar icke lätt, hvarföre norska statspapper skulle stå så mycket bättre än de svenska.