slutligen frågade oss hvad som var föremålet för vårt besök, och för hvilken vi utan tvekan omtalade hela förloppet, anmärkte, att vårt ärende mindre rörde lans excellens, än kommendanten i staden. . Detta var en annan militärmyndighet, som mera specielt hade under sitt befäl garnisonstrupperna. Denne officer, en rå, grof kavallerist, emottog. oss stående, och under de fem minuters audiens, han täcktes förunna oss; upprepade han flera gånger, att man borde ha respekt för militären, att om vi inbillade oss att vi voro herrar öfver staden, misstoge vi oss förbannadt. Det var förgäfves vi sade, att vi i den punkten fullkomligen voro af hans tanke, men derom vore icke frågan. Han ville icke höra oss, svängde sig på klacken och gick ifrån OSS. Påföljande dag tidigt på morgonen tillstäldes mig ett med utanskrift till mig försedt bref, innehållande en kallelse från polisdirektören att infinna mig i hans kansli klockan tolf. Jag skyndade genast dermed till Fantasio och erfor, att han hade fått en dylik kallelse; så häde äfven den, hvilken var den tredje i deputationen. Vi infunno oss nogorannt på bestämd tid. Sedan vi länge fått vänta i förrummet, infördes vi till polisdirektören, hvilken började med att förtälja för oss, att vi borde först och främst tacka hans skonsamhet och för det ändra våra familjers anseende, för det han kallat oss till sig, i stället för att direkte skicka oss i fängelse. Efter denna början fortfor han med att yttra, att myndigheterna hade annat att göra än höra på klagomål öfver inbillade oförrätter; att det var tid, hög tid att göra slut på dylika dumheter; att studenterna gjorde bäst uti att hålla sig stilla; att nu hade han en gång för alla varnat oss, således finge vi gå att sköta våra egna angelägenheter., Härvid vi-.