Aftonbladet – 28 juni 1858, sida 3

rätta sig efter tidsandan, det vill säga vara sträf och högdragen emot studenterna. Detta var allmänna regeln, såsom. jag snart utletade; och alla de, som hade någonting att göra med. studenter, ifrån undervisningskommissionens ledamöter ända ned till pedellerna och portvaktarne, rättade sig noga derefter. Man kunde, ha .förmodat, .att. vi voro. varelser af en lägre ordning, som hvar. och en finge och borde på alla sätt bemöta illa. Studenter måste qväsas,, var den antagna frasen, som rättfärdigade. hvarje skymf; och. den bland professorerna — de. voro några få-— hvilker bemötte oss någorlunda hyggligt, blef illa anskrifven på högre ort och ansedd såsom gifvande. elakt efterdöme, skadligt för ett system af. helsosam disciplin. l Gud skall veta allt det besvär, den oro, det slöseri -med-tid..och tålamod och, -ack! ack! .de många osanningar, ..de ofvannämda olyckliga. betygen kostade: mig, isynnerhet n:ris.5 soch 6. Socknepresten hade visserligen icke öfverräknat sin hjord, om den bevistade gudstjensten eller ej; således trodde han mig på mina ord; ; Min bigtfar. gjorde detsamma. Kunde jag säga till: dem:Nejl-jag -har icke ordentligt varit i kyrkans nej! jäg här icke bigtat mig hvarje månad,, och sålunda frivilligtiuteslutå mig frånsiversitetet? Jag nedtystade samvetets. röst..oeli fick. de-två betygen. : Jag. emottog dem, detär sant; med en känsla af blygsel; och; förlägenhet; som. om jag hade-stulit dem. Målte denna rörelse at samvetsagg tala till-min ursäkt! Jag förde alla mina papper till sekreteraren, men det var ännu. icke. slut på mitt besvär. Han sade mig att universitetets myndigheter icke ,kunde. godkänna i prestmäns underskrifter, förrsän ide: blifvit! bevittnade i-örkebiskopens kansli (Curia Arcivescovile): Jag gick. således till erkebiskopliga kansliet, der en ful herre,