Aftonbladet – 28 juni 1858, sida 2

Article Image
STOCKHOLM adacn 28 Juni. Sedan några dagar är det bekant, att den k. aritvisten ändtligen blifvit bil: Denna tvist hade ctt ögonblick antagit en hot de karakter och befarades af många skola blifva den gnista, som skulle antända de brännbara ämnen, som för närvarande synas vara hopade i Europa. Väl visste man att ingen af stormakterna önskade framkalla sådana händelser i Italien, som skulle ha blifvit en oundviklig följd af Cagliaritvistens urartande till öppen fejd, men farhågorna hade sin grund i den-rådande misströstan om möjligheten af en enig samverkan mellan. Zngland och Frankrike för ratt genomdrifva. en bi ning :i ;godo. :iErfarenheten har nu gifvit vid handen, att-så snart en af dessa makter visade sig vilja på allvar göra slag i saken, fann konung Ferdinand rådligast attfoga sig efter omständigheterna och beskedligt gifva vika. Den anmärkning är emellertid ganska befogad som med anledning i häraf, : yttras: i sen iysk tidning, att-man icke om konung Ferdinand af Neapel kan säga, . hvad ordspråket påstår, att man tager. reson blott man fått sofva på en :sak öfver natten; han har behöft närmare ett år, för att ändtligen besluta sig till det, som hvarje-förståndig menniska från början rådde honom till, och hvarigenomhan på samma gång kunnat ernå det, som han genom den mu utförda handlingen vunnit — återförsoning med: England och Frankrike. Tories torde väl — fullföljer samma tyska blad — ha gjort honom så vänskapliga meddelanden,: att han derigenom plötsligen lät bestämma sig att afstå från all vidare föröljelse mot ,Cagliaris passagerare, samt att till engelska regeringen. utlemna såväl. dem som sjelfva fartyget, äfvensom att till de båda förut frigifna engelska maskinisterna utgifva den fordrade skadeståndssumman af 3000 34,000 rår rmt). Enligt detta beslut :kommer; britiske konsuln -att låta föra Cagliari under dess kaptens befäl till Genua och der utlemna fartyget till sardinska regeringen: Konung Ferdinand har genom denna eftergift gjort konservatismens sak: en, stor tjenst: Derigenom har :den mest hotande anledningen tll en konflikt i Europa blifvit undanröjd. Sardinien skall ieke längre behöfva hota honom: med krig, och de partier, som fästat sina förhoppningar vid . en sådan konflikt, måste inställa sina agitationer. Vidare vinna tories i anseende både uti England ochi det öfriga Europa, och Louis Napoleon får: anledning att åter vänskapsfullt skaka hand med sin värda kollega i det despotiska regeringssättet, sedan han förut ogerna kommit i delo med honom: Äfven muratisterna få uppgifva. sina förhoppningar och planer: Det faller; Louis Napoleon icke in, att för en äregirig kusins skull: utsätta sig för ett krig med Österrike. Vill Murat återförvärfva sin faders krona, så får han underkasta sig den dermed förbundna risken. Louis Napoleon har visat honom huru man kan vinna ett rike; må ,han göra detsamma, då skall fransmännens kejsare efteråt skydda honom, i händelse han misslyckas. Mer kan han icke begära. Äfven åtskilliga bland konung Ferdinands undersåter torde hålla honom räkning för det han undvikit en konflikt, som kunnat medföra de allvarsammaste följder; och han kan på detta sätt anses äfven inom sitt eget land hafva nytta af sin handling. Från sin ståndpunkt har således konung Ferdinand handlat. utomordentligt liberalt och förvärfvat sig en medborgarekröna af despoterna. Förmodligen har man samma infall af liberalism att tacka för att nyligen trenne af Montesarchios fångar blifvit frigifna. TI afseende på den ene bland dem, Parenti, påstås visserligen, att han är nästan döende och at regeringen endast icke vill att han skulle aflida på fästningen; och i afseende på de båda andra, Erichelli och Turzo, heter det väl at de spotta: blod; men är icke redan det ofantligt liberalt; att fångar, hvilkas bestämmelse är att långsamt dödas genom hårdt fängelse blifva återsända till sina familjer, att i sköte af dem gifva upp andan? Det kommer blot an på att man ser sakerna i deras rätta dager Genom dessa trenne frigifningar har de emellertid blifvit ånyo konstateradt, att Poeric och hans olyckskamrater bära kedjor. Sådan: personer betraktas i Neapel såsom farliga vild: djur, som det icke skulle gå an att släpp: lösa Posttidningen meddelar följande regerings beslut: ; Vi fulani af orOnr)d framställning

28 juni 1858, sida 2

Thumbnail