Aftonbladet – 25 juni 1858, sida 2

holm, Furusund, Valaro, Kungsnatt m. HW. ställen mottogo äfven stora skaror af lustfärdande Stockholmsboer. När härtill kommer det stora antal enskilta partier, som i båtar begifvit sig ut i nejderna och slagit sig ner vid strlldertar torde det ej kunna anses öfverdrifvet att. antaga, det mer än hälften af stadefis befolkning den. dagen rymt ut från dess qvalmiga område i det fria. För dem, som på aftonen passerade Mälareeller Sältsjöleden, gåfvo dessa lustpartier i det gröna, de många hvarandra saluterande båtarne samt de glada skaror, som voro san:lade på landställena vid sjöstränderna, en särdeles Hflig och glad anblick: RR — Från Gefle berättas i Norrlandsposten för den 21 dennes: Såsom bevis på förtroende kan nämnas, att vid grosshandl. J. F. Zetterströms proklama i dag gäldenären sjelf inlemnade flera bevakningshandlingar till betydligt belopp; en annan ovanlig omständighet var äfven den, att i denna stora massa endast en enda borgenär var närvarande, utom några högst. få med. fullmakter. Vitro oss dessutom från säker hand veta, att detta hus i det närmaste har sina: affärer. reglerade och således blir det första af de här: rubbade, som återtager sin verksamhet... Ryktesvis hafva vi äfven hört, att flera af de öfriga, som nödgades inställa, snart åter komma i ordning, till glädje och gagn för vårt samhälle: — I Väktaren läses: Den svensk-amerikanska tidningen tJemlandets meddelar, att. vid Mississippi-konferensens. sammanträde i sistlidne April månad fattades beslut angående nämde tidnings fortsättning och utvidgad verksamhet af det boktryckeri, hvarifrån nämde tidning utgår. Från detta tryckeri, som-Hemlandets utgifvare under mycket bekymmer begynte, har, nu på fjerde året, utgifvits tidningen Hemlandet, som förökats till storleken och derjemte öfvergått till veckotidning, hvars jemte en del småskrifter tryckts och spridts samt ett: större verk (Luthers huspostilla jemte lefnadsbeskrifning) är under arbete. . Emedan pastor Hasselqvist, till. följd af sina många presterliga göromål, åstundar blifva-fri åtminstone från. hufvudbestyret med: tidningen; och som konferensen önskade att ,så väl tidning som tryckeri måtte, blifva ej blott af. varaktighet för framtiden, utan ännu: mera omfattande och fruktbärande, beslöts att bilda en ordentlig tryck: förening under namn af The Swedish Lutheran Publieation Society in the United States: Föreningens ändamål skulle vara ej blott ätt fortsätta tidningen Hemlandet, utan ock att utvidga tryckeriet -samt tillhandahålla och sprida allmänt nyttiga och i synnerhet: kristliga böcker, förnämligast. af lutbersk bekännelse. Föreningen skall grundas på. aktier; hvardera å 20 dollars, att betalas med. j år-. ligen, räknadt från: den tid bolaget träder i verksamhet, :hvilket sker när 3000 doll. äro -tecknäde.. För den genom aktier tecknade summan anskaffas: fast egendom, lott med hus; att begagnas för före-ningens räkning, och skall denöa egendom hållas aF de i nästa punkt nämda trusteer såsom säkerhet, intilldess akticegarne . erhållit sina utlagda penningar jemte: ränta efter 10 procent, hvarefter konferensens trusteer ensamt -öfvertaga egendomen. Konferensen utnämner årligen 4 trusteer, hälften prester och hälften lekmän, hvilka skola hafva beslutande rätt i alla religiösa och litterära frågor, t. ex. rätt att tilloch afsätta tidningens utgifvare och bestämma hvilka: böcker som skola tryckas och spridas. De skola ock tillsammans med 4 af aktieegarne valde trusteer besluta om alla ekonomiska angelägenheter, såsom bestämmande af redaktörens lön, inköp af egendom, utgifter för egendomens och tryckeriets. underhåll. böckers tryckande, väljande af öfriga embetsmän, ombesörjande af räkenskåpernas förande, .behållningens utdelande bland aktieegarne. Dock.skola de: för alla sina åtgärder vara konferensen och aktieegarne räkenskap skyldige. — Kyrkoherden Schönbeck i Hesslunda af Lunds stift: har vid frågodag: i Qvistofta församling blifvit kallad till fjerde pröfpredikant. sd — Vid den -20 dennes anstäldt val. till kyrkoherde i Ekesjö stadsoch landsförsamlingar erhöll komministern magister Rudelius de flesta rösterna. ; — Upsala universitets kansler har under den. 8 dennes till. docent i kyrkohistoria vid universitetet -utnämt: teologie. kandidaten; e. o. biblioteksamaneusen, fil. mag. J. G. A. Broman. Valordningsfrägan. Från Gefle skrifves i Norrlandsposten den 21 Juni: Frågan om reform i riksdagsmannavalen förevar här ånyo på -allmän-rådstuga sistlidne lördag. Ordföranden för handtverksförenins gen, Tr Hillström, uppträdde först och talade för omröstning per capita och riksdagsmannaarfvodets-uttaxering af en samvVetsnämdi proortion af -hvars: och ens synliga förmögenhet: ed honom förenade sig -br .Conr. Sjöström, hvilken derjemte presenterade fullmaktisamma syftning af ej mindre än 64 personer, tillbörande -handtverksföreningen; hvilken för några dagar sedan hade en förberedande sammankomst i ärendet. För en olika åsigt talade hr grosshandlaren P. Muren, som ville Å sluta sig till personlighetsprincipen endast med ÅT det vilkor att hvarje röstberättigad bidroge lika till riksdagsmannaarfvodet. Denna åsigt bestriddes-af boktryckaren Landin: och häradshöfding Lönnerberg, hvilka icke kunde, i likhet med hr Murån, betrakta staten såsom ett enskilt -bolag, der hvar och en betalade i mån af hvad han ville hafva att säga, utän såsom den gemensam skyddsanstalt, den hvar och en är pligtig att uppehålla i mån af sina tillgångar. Efter en längre diskussion, hvarunder de församlade syntes vara delade mellan dessa åsigter, begärdes slutligen votering. Magistraten öfverlade särskilt om voteringsgrunid, hvartill genom afkunnadt beslut faststäldesskattetitlarne till fattigvård, folkskoleafgift och prestafgift. Sedan-hr Cor. Sjöström anmält besvär emot detta beslut, uppsköts hufvudfrågan tills besvären inom 14 dagar skola vara anf mälda-och blifvit afgjorda. . Under senare deTen af diskussionen framstäldes ett förmedlingsföslag af hr konsul Eckell, hvilket efteråt tillvann sig: fleres sympatier, att nemligen..omröstningen vid valen skulle ske capita, men att. med uttaxeringen af riksdagsmannaarfvodet skulle så förhållas,. att hvarje valberättigad årligen inbetalde en-mindre,lika stor riksdagskontingent,:som .under en riksdagsperiod af tre år skulle uppgå till omkring en tredjedel af de hela kalkylerade riksdagsmannakostnaderrna, och att hvad som -derutöfver erfordrades skulle uttaxeras efter hvarje valberättigads förmögenhet, antingen genom en RER ARV TERL. Å. ITL RRÖRRORAOR af he