Aftonbladet – 21 juni 1858, sida 3

på Norges kust föra 1 land en undervattenstelegrafledning från Storbritannien och att anlägga en telegrafstation. UTRIKES, Med ångfartyget Gauthiod hafva tidningar ingått från London, daterade den 14, från Paris och Brissel af den 15 samt Berlin och Hamburg af den 16 dennes. DANMARK. Konseljpresidenten , Hall valdes enhälligt till folkethingsman, sedan han i sitt tal förklarat, att regeringen städse skulle följa två grundsatser, nemligen bevara Danmarks oberoende af Tyskland och upprätthålla den konstitutionella friheten. FRANKRIKE. Den 15 dennes hade pariserkonferensen sitt femte sammanträde. Prefekterna uti departementen i Bretagne ha, i anledning af kejsarens tillärnade besök lerstädes i början af Augusti månad, blifvit sallade till Paris, för att mottaga erforderliga instruktioner. Det bekräftar sig, att planen till reorganisation af den algieriska regeringen tillsvidare blifvit uppgifven. Från Paris berättas, att fregatten Impetueusex afgått till Adriatiska hafvet, och att deremot linieskeppet Eylaw begifvit sig derifrån. Monitören för den 14 dennes innehåller en artikel om kolportering af böcker, hvari erinras om att inrikesministern förbjudit: kolporterande af religiösa arbeten, som uppväcka lidelserna. Man måste, säger tidningen, hindra utländska sällskap, hvilka förfoga öfver betydliga tillgångar, att kringsända agenter, som hafva i uppdrag att åstadkomma -agitationer. . Monitörens svar på tidningarne Times och Globes artiklar om de franska krigsrustningarne är ganska kort och utgör blott ett upprepande af samma försäkringar som franska regeringen redan flera gånger förut afgifvit. Svaret är af följande lydelse: För ungefär ett fjerdedels år sedan påstodo de engelska tidningarne, att franska regeringen förberedde utomordentliga krigsrustningar. Monitören har vederlagt detta påstående; i dag kommer man ånyo fram med samma påstående, och vi förklara det ånyo för alldeles grundlöst. De stridskrafter till lands och vatten, hvilka för ett år sedan upptogos i 1858 års budget, hafva ej blifvit förökade. I denna förklaring säges ej, anmärker en korrespondent från Paris, att den nuvarande eftektivstyrkan är densamma som förra årets; det talas lika litet om rustningarne i krigshamnarne och på Kanalens, oceanens och Medelhafvets kuster som om arbetena i arsenalerna... Dessa arbeten äro dock bevisliga fakta, på hvilka de engelska bladen just lagt mesta vigt. Det officiella bladets förklåring har således två sidor och skall derföre svårligen helt och hållet skingra de hos grannstaterna väckta farhågorna. Äfven de officiösa bladen Pays, och Patrie, söka, likasom Monitören i sin här ofvan omnämda not i detta ämne, framställa den oro, som Frankrikes rustningar ingifvit, såsom fullkomligt ogrundad. Efter att hafva uppräknat alla de särskilta politiska frågor, hvilka kunnat medföra konflikter, men som samtligen blifvit bilagda eller äro nära att biläggas, kommer Pays, till den slutsatsen; att förhållandet mellan vestmakterna på ingen tid varit innerligare samt att behofvetafen förtrolig vänskap aldrig förr varitå ömse sidor lifligare insedt. I samma anda yttrar sig Patrien. Frankrike har ingen fiende, mot hvilken det skulle kunna draga nytta af sina förmenta rustningar, säger tidningen; de svårigheter, som den närvarande politiska ställningen i verlden ännu erbjuder, härflyta från det orientaliska kriget och skola utan tvifvel genom den nu samlade konferensen få ett slut, som af hela Europa inses vara af behofvet påkalladt. Bulletin des lois för den 14 dennes med delar de senatsbeslut, som stadga att förbrytelser, begångna af medlemmarne af kejsarliga familjen, ministrarne; kronans storofficerare, riddarne med stora korset af hederslegionen, sändebuden, senatorerna och statsråden, hädanefter skola afdömas af la haute Cour. Utsigterna till en utomordentligt riklig vinskörd äro så stora, att vinprisen för närvarande äro i starkt fallande. ENGLAND. Den 14 dennes föreslog lord Stanley i underhuset den femte indiska resolutionen, enligt hvilken det ostindiska rådet skulle bestå både af utnämde och valde ledamöter. Valkorporationen skulle utgöras af de 16—17.000 aktieegarne i ostindiska kompaniet, de 2600 innehafvarne af ostindiska fondpapper, samt de ur tjensten afgångne ostindiska civile och militäre embetsmännen, hvilkas antal uppgår till omkring 2600 eller 2700. Sedan lord John Russell, som bekämpade denna resolution, framställt ett motförslag, af innehåll, att: rådet skulle uteslutande bestå af medlemmar, valde af regeringen, samt sir James Graham ett förmedlingsförslag, anstäldes omröstning, hvarvid regeringens förslag segrade med 250 röster mot 185. Lord Brougham frågade den-15 dennes i öfverhuset regeringen, huruvida hon. till följd af tillståndet i Europa och Englands ställning till detsamma vidtagit några förberedande mått och steg för att försäkra sig om flottans bemanning. Lord Malmesbury jakade härtill och tillade, att en specialkomitå, för närvarande vore sysselsatt att i detalj utreda detta ärende. Samma dag tillkännagaf understatssekreteraren hr Fitzgerald i underhuset, att sardinfe EVER IKESPESRS DE VILSE SE vo