Aftonbladet – 19 juni 1858, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet. I Ställningar och Förhållanden har influtit ett ganska bittert kländer öfver en åtgärd, som Stockholms stads konsistorium vidtagit mot. prestmannen Nils Strömborg, och som detta klander, med en sär: skild inledning, fått i Aftonbladet inflyta, så får undertecknad, som, sin pligt likmätigt, yttrat sig först och kan derföre komma att anses såsom den, hvilken grundlagt denså kallade konsistoriella kraftansträngningen, för sin del anförå följande: Det har länge värit kändt, att då en viss notabilitet nedlåter sig att läsa bibeln, hvilket vål sällan sker, så utesluter hanshvåd som ej kan gå in i han: kokbok. Så göra ännu mormoner. och andra så kallade dissenters, för att få sina räkningar att gå ihop. Men att den värde författaren af Ställningar och Förhållanden och Aftonblagsredaktionen, sem sllar segla i samma kölvatten, skulle följa exemplet, det är förvånande. a Förhållandet med prestmannen N. Strömborg är naemligen sådant, att han, för någon sin inadvertens emot styrelsen öfver Jakobs och Johannis församlinsars frioch fattigskola, vid hvilken han innebade rdinarie läraretjenst, blef på behörig anmälan uppxallad i Stockholms stads konsistorium, för att afsifva en förklaring och möjligtvis erhålla, till ellör utom protokollet, en varning. Han underka tade sig hvarken det ena eller andra, utån satte sig på sins höga hästar och afsade sig tjensten, hvilken han inaehade i sin egenskap af prest.. I sammanhang dermed hade han den godbeten att sjelf upplysa konsistorium derom, att han engagerat sig vid telegrsfen, jer han trodde s:g hafva bättre utsigter för sin utsomst än på den presterliga eller skolastiska vägen. ilans begäran om entledigande bifölls så mycket helre, som han ej med så syrmerligt hit och drift skött vitt lärarekall vid npyssnämda skola, hvarifrån har jarit hindrad af de många bigöromål, som: han alliid visste att skaffa sig. Fråga uppstod nu derom, huruvida han, som jemväl var lärare vid gymnastiska entralinstitutet— en befattning, som äfven tager nycket af hans tidi anspråk och fördrade ordentshet och påpasslichet — kundevara i tillfälle att xöta en komministratör i h från hans bostad afigsen det i hufvudstaden. Som tänkärne i den nyföekta rågadn vörö delade; och den dessutom tälte at: änka på, så! bordlades:den, på min begäran) till ett ingått sammanträde. Vid sammanträdet i konsistorium den: 13 sistlidne dktober förekom åter målet och afgjordes genom om töstning. Jag har altid varit af deh meningen och I imnar aldrig ändra den, att personen är tillför tjen iten och ej tvärtom. Andra mä hafva andra tankar: bet bekymrar mig icke. Jag har aldrig låtit falls ig till last att hafva förföljt någon, äfven om har jort mig skada eller på annatsättförhållit sig otill k örligt emot mig, och åldraminst skulle det falla mig in utt förfölja hr: Strömborg: för det hän. sökt utiomst för sig ech de sina på ärligt och hederligt att. Men det är mit skyldighet såsom håns förnan, att tillse det han i sin egenskap af preåst ej har eller får andfå uppdrag än dem han vederbörliten kän sköta: Och så länge cj mina vedersakåre Jsittat visa huru han samtidigt skall kunna telegraera, hvilket, efter häns egen fingervisning, numera ärer våra bans hufvudyrke, efter det lönar sig bäst, ach Kålla gudstjenstoeller görå alfartjenst eller be. söka sjuka, som möjligtvis ligga i själtåget o. s. V., jå länge är jag till den grad förhärdad att jag VidSlifver min, till konsistorii protokoll yttrade mening åms eollisio öfficiorum och-anser-honom för alla köniistorii missiver omöjlig. Deraf blifver ock en nödvändig följd, att det konsistoriöm, so haft den godteten att afstå honom åt Stockholm, skulle om förAållandet underrättas, på det att han, ifall sådant Ikte sig göra, måtte, i det stift han tillhör, blifva använd. Deraf följde likväl icke att han skulle beöHöfva. afsäga sig prestembetet, för att få bibehålla sin tjenst vid telegrafen: ty det stode honom fullsomligt öppet att: skaffa sig; liksom prestmanneti HJolmberg, antingen kunglig. permission eller höra sig bm efter en huspredikants-beställning, dew enda presterliga befattning jag anser honom kunna: förens ved-sina många verldstiga bestyr. Jag har med förvåning funnit att han med: sin vanliga halsstårrighe: :) bryttsig !om någotdera, utan alltjemt satt den saken på, spetsen... Det har gjort mig ondt om honon obh derföre har jag sökt och funnit tillfälle att tal: aled honom om denna hans egen angelägenhet. Hån hår förklarat sig tacksam för denha af mig honom emnade anvisning, och jag bar lagt mig ut för hönorn så vidt jag kunnat för att skaffa honom en sådan befattning; ehuru jag ej hittills deruti lyckats. Jag begagnar derföre tillfället, som publiciteten gif-i