Aftonbladet – 17 juni 1858, sida 3

BAREN TERES EO RIAA ere BRN, RET ng KARA ES rådande i hela Europa, samt franska regerin1 gens krigsrustningar. Frankrike har icke något anfall att befara från något enda håll, och ngland hade derföre allt skäl, menar Tip, att såframt dessa rustningar ändock fort-: s, vara på sin vakt, och hon uppmanar mi-: tören att uppfylla sitt vid tillträdandet afregeringen gifna löfte att organisera en . kanalflotta, äfven med fara att uppskrämma handels-: den och sätta våra bundsförvandter frans-Å nens sinnen i oro. ; ; j 1 Härefter följde debatten om sammansättningen af det blifvande ostindska rådet. Regeringen föreslog medlemmarnes antal till 15. hvaremot lorderna Palmerston och John Russe!l ville hafva dem till 12. Efter en lång diskussion segrade ministeren med 243 röster mot 176. Äfven den andra resolutionen rörande Ostindiens regering, hvilken stadgar att medlemmarne i rådet måste hafva: varit bosatta eller gjort tjenst i Ostindien, antogs sedermera, i Enligt Times skall lord Derby uti ett cirkulär till sina. politiska vänner i parlamentet tillkännagifvit, att regeringen beslutit icke längre sätta sig emot att judar få vinna inträde i parlamentet. Den för någon tid sedan af de engelska tidningarne meddelade uppgiften, attengelska regeringen skulle beslutit afstå från fullföljandet af rättegången mot bokhandlaren Truelove samt utgifvaren af flere flygskrifter Tchorzewski, befinnes vara oriktig. Rättegången börjas) nemligen i dessa dagar inför Queens benchp. Ostindiska kompaniet har voterat pensioner åt generalerna sir Colin Cambell och sir James Outram, nemligen 2000 årligen åt den förre och 1000 åt den senare: Engelska nationalskulden, som den 31 Mars 1857 utgjorde 780,119,060 och bar en årlig ränta af. 23,410,000 , uppgick samma dag innevarande år till 779,225,000 med 23.383,000 ränta. Den flottilj, som skall nedlägga den subatlantiska telegraftråden, afgick den 10 d:s från : Plymouth för att börja nedläggningen. 1 i 1 l E I i Il TYSKLAND. 1 S c f I C i i Konungen och drottningen af Preussen skola ts före Juni månads slut resa till bajerska höglandet. De skola der vistas delsi Tegernsee, dels i Kreuth. — Prinsen af Preussen åter begifver sig på högst 3 veckor til Baden-Baden. — Prins Fredrik Carl, som erhållit ett års permission från sina. militära befattningar, tros ämna resa till Ostindien. i i: Nass:us Hertigen har: befullmäktigat.stats-i ministern; prinsen af Wittgenstein, att föra reJi geringen under den tid han sjelf är frånvarande från sitt-land. Frankfurt d; 12 Juni. Under de senaste häftigt beta dagarne hafva flera solstygn förekommit bland arbetare på fria fältet, deribland äfven sådana, som varit dödande. Mänchen dv 7 Junis Omedelbart efter konungens afresa gjorde drottning, Maria en utflygt till Baierbrunn och skyndade genast till sin älsklingssysselsättning att plocka blommor. Djerft klättrade hon utför den branta stranden af Isar, men kom snart på ett s. k. skred och förlorade helt och hållet fotfäste... Med hast bar det af nedåt; nära: till Isars vågor. Blott en af hofdamerna hade vågat följa henne på detta farliga nöje, och denna rönte snart samma öde som drottningen; men blef slutligen hängande på några buskväxter samt ropade på hjelp. Kavaljererna spruhbgo fram och tillbaka ofvanför den branta stranden och visste ej huru de skulle bete sig. för att bispringa de nödstälda damerna. Drottningen klättrade likväl åter med i stor ansträngning uppför den branta stran-; den och hjelpte sjelf-den stackars hofdamen ( f 1 ( I ms td fet 8 I r t d tills andra personer tillkommo, som kunde föra henne uppför branten. ÖSTERRIKE. Till Könisehe Zeitung skrifves från Wien att grefve Buol och turkiska sändebudet furst), Kallimachi d. 3 dennes undertecknat en formlig konvenion mellan Österrike och Turkiet, hvilken man väntade att England sedermera skall biträda. Den 4: Maj, då en förfärlig orkan rasade, har Polen härjats af icke mindre än 67 till större delen betydande eldsvådor, hvarvidå en mängd menniskolif gått förlorade. På somliga ställen blefvo äfven hela bondbyar at ; orkanen förvandlade till ruinhopar. ; i PORTUGAL: Cortes öppnades den 7 dennes. Uti trontalet tillkännagafs prins. Georgs af Sachsen törlofning med infantinnan af Portugal. —J, Drufsjukan har ånyo infunnit sig i Portugal. li — Azoriska öarne hade blifvit hemsökta af: en jordbäfning. ; r r (6 POLEN. i i s l ITALIEN. Enligt underrättelser från Neapel af den 11 dennes hade. Englands . regering tillstält neapolitanska kabinettet ett ultimatum, hvaruti en betänketid af 10 dagar. .lemnades detsamma att antaga det förut af England framstäldal förslaget rörande Cagliarisaken: Efter förloppet af denna-tid skulle: kraftåtgärder vidtagas, såvida Neapel vägrade ingå på förlikningsförslaget. Detta hot gjorde önskad-verkan, och neapolitanska regeringen utbetalade genast det bestämda ersättningsbeloppet 3000 åt de engelska maskinisterna, samt öfverlemnade åt anmiral Lyons ångfartyget Cagliari och dess manskap. Man hade hos politiska fångar uti Monte Sarchio i Neapel funnit. mycket komprometterande korrespondenser med en af de verksam: maste muratistiske agenterna i Marseille. Från: Lombardiet berättas, att stark jäsning skall: vara rådande och att mazzinistiska rörelser skola vara befarade af styrelsen. Uti Milano hade nyligen flera häktningar företagits och österrikisk-talienska jernbansadministrationen hade; plötsligt fått befallning, att afskeda öfver 30 af dess lägre tjenstemän, emedan de ådagalagt fientliga tänkesätt mot den bestående ordningen. a ket RE an OR om få MN DR DN. Ut NA ort et nn 1 RNE Vesuvit utbrott. RN ARS DA Årg TEE