Aftonbladet – 14 juni 1858, sida 2

6 i osäkra fordringar, jemte rdr 1342:f32 i förluster. kulderna uppgå till rdr rmt 27, m:k H. bko 9,659: 3 och pund sterling 1062: 18, 5, oberäknadt2 f bolaget köpta och endosserade vexlar samt för an-e an man trasserade till belopp af m:k H. bko 38,822: I r 0, och pund sterl. 342: 7, 6, hvilkas dels acceptaner och dels både trassenter och acceptanter inställt ) s s c s BTK, vartlager och fordringar samt rdr 28,758:1n s na betalningar. (G. H. T.) — Direktionen vid Borås tekniska skola har lärare i mekanik, teknölogi, och verkstads-arbete id skolan antagit slöjdläraren vid Gustafsbergs barnus, hr L. Kjellstedt. — Le Lien, de reformerta kyrkornas organ v Frankrike, yttrar sig på följande sätt öfver!l ofrättens senaste dom j katolikmålet. Arti-I eln, som här till Bfverskrift Nytt attentat i! yerte emot evangelium och samVetet är för2 uttad af den reformerte pastorn Coquerel. — 1 I det ögonblick tidningen skall läggas under pres) I t f 6 a L j 1 em erhålla vi underrättelse om att sex Qvinnor, af vilka fem äro familjemödrar, bilivit dömda till betändig landsflykt och förlust af arfsratt derföro, att e afsvurit Sverges statsreligion och bliftit katoliker. i hoppas kunna med kraft protestera inför Gud och venniskör eitot denna förhatliga åtgärd. Om Sverge i finner utväg att återkalla en. så orimlig lagstifting, kommer det ätt Mötås af hela vefidens ovilja, Ma kristha kyrkors CEillande och en enhällig förastelsedom frän alla protestanters sida. S ör l Jernvägsmötet i Westeråe. l Härom skrifves i Westmanlands Läns Tid-)1 ung den 10 dennes: s Det till i dag utlysta jernvägsmötet var be1 sökt af mer än hundra personer från alla de-s ar af länet. Dessutom voro närvarande grefve c Rosen såsom representant för Köping-Hult-!1 bolaget, grefve E. Sparre samt kronofogden Södermark, företeende fullmakter från mer än 1 30 besutne personer inom det närgränsande ! pland. Mötet öppnades af statsrådet, landöfding Silfverstolpe med tppläsande af den ;nskilta skrifvelse, undertecknad åf baron Tersmeden, prosten Tellbom, käinrer Meurling . och grefye Croöstedt, som först gifvit väckelse: ill mötets sammankallande, jemte landshöf-! lingeembetets i följd deraf utfärdade kungö. else. Derefter fick baron Tersmeden ordet och redogjorde i korthet för gången af jern-: vägsfrågans behandling samt uppläste ett för lag i fyra punkter, rörande de åtgärder som . borde vidtagas. Deruti framhölls nödvändigkeren för länets invånåre att nu kraftigt yttra sin åsigt rörande de bansträckningar, som anl. ågos fördelaktigast, såväl för landet i allmänhet, som särskilt för de norr om Mälaren . belägna provinser; och såsom en sådan afl. länets invånare enhälligt delad öfvertygelse ansåg talaren böra uttalast 1:0o) att uti stambanesystemet för jernvägar i riket intages en väg i nordlig riktning ifrån trakten af Westerås åt trakten af Sala, såmt derifrån åt trakten af Hedemora och vidare uödrr ut; , 2:0) att stambanan ifrån Stockholm genom Upland drages mot trakten af Örsundsbro och vidare vester ut till öfvergång öfver Sagån, så att dervid afses en lämplig kombination med den i första punkten omförmälda banriktningen dels åt trakten af Sala och dels åt trakten af Westerås, hvarifrån denna bana öfver Köping öch Örebro bör förenas med deti ifrån Göteborg genom Westergöthlahd under aän-j läggning varande Blämbanan; hvaremot de förut ifrågasatte sträckningar af stambanan, dels ifrån trakten af Sala genom norra delen af länet åt Frövi och dels ifrån Sala direkte åt Upsala, anses både för länet och för trafiken i allmänhet mindre behöfliga. 3:0) Vidare beslöts, att konungens befallningshafvande skulle anmodas hos der genom kongl. brefvet till ehefen tör stäteiis jeknvägsbyghäder af den 20 sistl. Mars utsedda komite framställa dessa länets gemensåmima åsigter ed de upplysningar, som dertill erfordras och med särskilt anhållan att kongl. komiten måtte yttra sig, om den på grund uf debså framställningar anser sig böra låta anställa undersökningar, och uppgöra samt till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt förslag i öfverensstämmelse härmed, och att benäget svar derå ifrån Kongl. komiten måtte af konungens befallningshafvande begäras inom någon viss tid så alfpassad, alt, i fall kongl. kömitens yttrande blifver afslående, konungens befallningshafvande måtte egäå tillräckligt rådrum att källa länets invånare till ytterligare sammanträde, för att efter tagen del af äfslaget i anledning deraf fatta det beslut och vidtaga de åtgärder, som omständigheterna påkalla, tidigt före nästa riksdag; men att, om komitens svar icke inom den begärda tiden odldplas, ytt sammanträde af konungens befallningshäfvande ändock måtte utlysas; 4:0) att i alla fall en särskilt jernvägskomitg för länet vore nyttig och behöflig för att befordra jernbansanläggningar i de nu afsedda riktningar: hvarföre vid detta sammanträde en sådan jernvägskomitå ibland länets förut utsedde deputerade eller andre borde utväljas, bestående af 5 personer, med uppdrag att på förhänd ingå i underhandlingar och vidtaga åtgärder ländande dertill, att; derest utsigt ej vore förhanden, det de hu såsom lämpliga ansedda jernvägar komma att istambanesystemet intagas, samma jernvägar måtte på annat sätt tillvägabringas, och med rättighet för de valde att tillkalla andra, för saken intresserade personer att deltaga i komis tåns förhandlingar och beslut. Enhälligheten uti de närvarandes tänkesätt vär 8å stur; att knappt någon diskussion kunde uppkomma; och de föreslagtie punkterna biföllos obetingadt. I komiten invaldes baron Tersmeden, prosten Tellbom, grefve Cronstedt, bäradshöfding Björkenstam och baron v. Schulzenheim. Tillika utttycktes den åsigt, attlandshöfdingeembetet borde till upplystingats vinnande uti till frågan hörande saker ega att inkalla de personer från olika trakter af länet, som kunde anses lämpliga. — Utom baron Tersmeden; yttrade sig blott grefve Cronstedt, riksdagsmannen Per rik Andersöohy gtefve Sparre samt grefve Rosen, hvilken senare lyckönskade länets invånare till de i dag fattade besluten och förklarade derjemte sin öfvertygelse vara, att om man före den förflutna riksdagen hållit ett sådant möte och med samma kraft och enbällighet sagt sin tanke, så skulle jernvägsfrågan vid riksdagen blifvit annorlunda bebandlad och afgjord: Valordningsfrågan. . I Skara har man beslutat att icke-prestvigde ecklesiastika tjenstemän, som ega jord eller tomt eller idka näring; äto valberättigade och valbara. samt att röstberäkningeti skall ske