Aftonbladet – 11 juni 1858, sida 3

Sedan vi sist hade nöjet sammanträffa med vatten-. !edningsfrågan, har hon uti icke oväsentlig mån änIrat fysiognomi, eller rättare några drag deruti hafva sydligare framträdt, dem endast ganska få vid första mötet sågo eller ville se. T. ex. den spådom, som lenna lilla minoritet framkastade, att ehvad vi än: kulle erhålla af vattenledning, icke finge vi dr vatten, den spådomen behandlades då såsom pur klanlersjuka, gallsprängda visioner och förevändningar; ch om man nedlät sig att skänka ett ögonblicks nppmärksamhet deråt, så skedde det med uttryck af ett slags förnämt medlidande öfver tviflaren. Nu hafva emellertid anstälda analyser och den engelske ingeniörens omdöme så nedstämt förhoppningarne im godt dricksvatten från ÄArstaviken, att sjelfva direktionen sett sig tvungen att fästa uppmärksamheten — — — derå att, enligt direktionens öfveriygelse, i de delar af staden, der tillgång finnes å godt brunnsvatten, detta i alla händelser äfven framgent torde tomma att till dricksvatten begagnasr; och direktionen ster äfvenledes uppmärksamheten på den lätta utväg, som i senare tider blifvit konsumenten beredd utt genom små, enkla och föga kostsamma filtreringsipparater knnna inom hus rena det utdelade vattnetr. Sammanlägges nu detta allt, och förstår man hjelpligen konsten att läsa mellan raderna, så finner nan ögonskenligen den bekännelsen ändtligen af.vungen den entusiastiska projektkärleken, att dricksatten få vi dock icke vänta oss af den dyra anläggningen, att för dess erhållande måste vi i alla fall inderhålla våra brunnar eller lära oss filtrera vatten vill husbehof. Så hafva då de lysande och utbasunade herrligheerna sammankrympt! Nästa aftvungna bekännelsen vlifver förmodligen, att de vid Skans tull nedgräfda millionerna icke skola förmå skaffa godt kokvatten, Mer åtminstone icke alltid; och hvad som sedan iterstår torde de varmaste nitälskarne sjelfva finna icke hafva varit värdt ett sådant braskande och puffande, ett sådant äflande att öfvertala stadens invånare till beslut, oförenliga med de enklaste lagtiga former. Det säkra är, att om man, då beslutet genomdrefs, ärligt erkänt blott den omständigheten, om ändtligen krupit fram, nemligen att man icke kunde lofva dricksvatten, så hade bestämdt icke en röst kunnat vinnas, der hundrade vunnos. Hvem man vid den tiden talade med, var förtjust, att man 1ädtligen en gång i Stockholm skulle allmänligen få godt vatten att dricka, och det utan att besvära sig med någon hemtning; och förtjusningen dref mängden till blindt beviljande af allt hvad som begärdes. Det vissa är, att hade man icke (såsom i den första komitåns utlåtande, pag. 9) sagt, att vattenledningen äfven skulle lemna dricksvatten, utan uppriktigt sagt: för dricksvatten kunna vi icke svara, knappast för kokvatten; I skolen endast få vatten till att spola gator och rännstenar med i värmen och att fylla tillbringarne med vid eldsvådor — hade man fört ett sådant ärligt språk, då är det fullt säkert att förslaget hade blifvit förkastadt vid hvar enda sockenstämma, och det utan votering. Då vi således numera kommit temligen underfund med frågans verkliga ställning, d. v. s. veta, att det, som vi beviljat, kan med säkerhet komma att ge oss endast s. k. slaskvatten och eldsläcknirgsvatten, så borde vi slutligen en gång göra oss fullt uppriktiga och säga staden detta uttryckligen. Hafva dess invånare råd och lust att för den valutan utgifva elfva hundrade femtio tusende riksdaler, så är allt bra. Men vi måste med detsamma äfven taga bladet alldeles från munnen och tillika erkänna, detförespeglingarne af en vinst, hvarmed anläggningen skulle bära sig sjelf, äro tomma ord. Ty förfaller den mest lockande frukten af förslaget, det goda vattnet, så må man väl icke föreställa sig, att många, om ens någon, blifva afnämare genom vattnets ledande upp i enskilta hus. Rent spel! Inga illusioner och dunstbilder vidare! Låtom oss ge allt dess rätta fysiognomi och namn! Har staden råd och lust att utgifva en million eller par till ett allmänt behof, så må det ske; men att invånarne skulle narras dertill genom förespegling af vinst på en industriel spekulation, det anstår oss icke. Det måtte väl icke ännu vara för sent att ge sakerna deras rätta namn, då ingen begär, att ett redan fattadt och faststäldt beslut skall brytas, blott att det beslutnas form och namn må ändras, sedan nya upplysningar tillkommit. Att hos vederbörande begära, det proposition derom framställes, det måtte väl ligga inom nämdens behörighet. Förfara vi icke på det sättet, utan vilja envisas att upprätthålla tanken på ett företag, som i någon mån skall bära sig sjelft, genom att framskaffa en vara, som är god och af den enskilte eftersökt, så måste vi skänka uppmärksamhet åt den engelske ingeniörens tanke att taga vattnet der det kan fås godt till hvarje behof. Det kan icke nekas, att om någon får en anläggning i stånd för ett lägre pris, men utan att kunna påräkna den ringaste afkastning deraf, så handlar han oförnuftigt, om han ändock envisas med den anläggningens fullbordande, blott för prisets skull, och icke hellre påkostar något mera, för att få färdigt ett arbete, som verkligen lofvar någon inkomst. Är det säkert att den Stockholmska vattenledningen kommer att gifva ett för alla ändamål godt vatten, om detta ledes från en längre bort belägen sjö, så vore det oförsvarligt att taga det från en närmare blott af det skäl, att anläggningskostnaden der blifver mindre. I förra fallet kan påräknas åtminstone någon inkomst, i det senare ingen; och om man antager blott en eller par procents afkastning af t. ex. 1,400,000 rdr, så är det dock mera än ingen procent af 1,150,000. Detta vill med andra ord säga, att den mindre summan är bortkastad, och bortkastad icke blott i penningkalkylen, utan äfven I så måtto, att invånarne erhålla ingen njutbar frukt af sina ansträngningar. Jag upprepar: Visserligen är den mindre summan redan beslutad och faststöld; men då nämden förbehöll :sig,. att. sedan de fullständiga planerna vore uppgjorda och pröfvade, skulle de, före verkställigheten, ytterligare meddelas oss, måste väl någon mening hafva legat i detta förbehåll; och denna mening kan icke hafva varit någon annan än den, att besluten. skulle kunna modifieras. efter de förändrade omständigheter. och de upplysningar, dem planerna och pröfningen kunde gifva vid handen. De anmärkningar, dem jag här framstält, och dem hvar och en måste göra, innebära oafvisliga resultat af de oss meddelade handlingar; och nämden synes mig genom dem fullt berättigad att Ios vederbörande hemställa om frågans upptagande till ny pröfning och om heviljande af det tillägg i samman, att vattnet kan tagas der det fås godt. Det är följaktligen ett alternativ, hvarom jag får föreslå nämden att hos vederbörande begära proposition till församlingarne: a antingen att, om tanken på Ahrstaviken skall vidhållas, den beviljade gansvarigheten måtte förvandlas till ett formligt anslag, med bestämdt uttaxeringssätt för räntor och amortissement; eller ock att vattenhemtningsstället måtte flyttas dit, der fullgodt vatten till alla behof kan påräknas. Förhoppningarne af det senare alternativet äro väl icke heller stora, men de äro dock några, d. v.s. fås fullgodt vatten, så kan det möjligen hända att afnämare af varan anmäla sig, och att således någon penningvinst af företaget kan uppstå, ehuru visst icke så stor som den förespeglade, dock större proportionsvis af den större anläggningssumman än af I den mindre. I endera af dessa riktningar måste sannerligen någonting göras; ty det vore oss ovärdigt att, af pur envishet, fasthänga vid ett beslut, som förlorat den grund hvarpå det skulle hvila, och hvars otillförlitlighet och strid med ändamålet och vilkoren blifvit så fullständigt uppdagade och erkända. Lyckligtvis är ännu ingenting vidgjort, som ohjelpligen hindrar en återgång från det falska-steg som togs, och nämdens förbehåll om en slutlig pröfning kan, såsom sagdt, icke innebära annat än ett förbehåll att mo