Aftonbladet – 10 juni 1858, sida 2

honom utseende af en tonsur uppå ett par styltor. E i Stackars Spindelben! Sublimt framstående var:då både i orimlighet och tålamod. Store, okände martyr, förlåt det ofrivilliga smålöje, som; när jag nämner ditt namn; sväfvar på mina läppar, för de tårars skull; hvilka på samma gång fukta mina ögon; och måtte mannens djupa och uppriktiga rörelse, då han tecknar ditt lidande; till en del godtgörå den orätt, som tillfogades dig af den obetänksamme gossen tillika med hans kamrater. Den stora benägenhet till förtrolighet,, som karakteriserar barndomen, erfordrar från en lärares sida att afhålla densamma ifrån att urarta till vanvördnad — en omdömesförmåga som få ega — och Spindelben minst af alla. Detta var den klippa; mot hvilken de festa af våra förmän förliste, med undantag af pater Rettore och : professort i poesien.: : För stackars Spindelben var ingen bjelp. Viveta alla huru skonlösa barn äro i afseende på fysiska brister, och hans vorö sådana, att de tycktes vara af naturen danade till ett mål för åilöje. Han egde ingen enda egenskap, som kunde bjuda vördnad -— ingen lärdom, intet skick, ingen smak, intet slags lysande eller grundliga egenskaper, för att till någor del ersätta hans tafatthet, Tvärtom, en småaktig ifvers orimliga åtbörder, en ohejdad benägenhet för oriktiga citationer och en lust att fördjupa sig i ämnen, hvilka voro öfver hans förmåga, bidrogo-samfäldt att göra honom till den mest befängda karrikatur. Jag måste vidare omnämna en af håns svagheter, obegriplig hos en så illa vext. -Haåns besynnerliga figur iskullescha varit fullkomligt dold af den långa prestrocken, sådan den vanligen brukas i vårt land; men likasom för att på bästa sätt visa sin vanskaplighet, hade Spindelben den svagheten att bruka den korta