Aftonbladet – 10 juni 1858, sida 2

STOCKHOLM dtca 10 Juni. Svenska Slöjdföreningens skola. SA Då det, enligt hvad i föregående artikel blifvit anfördt, är alldeles nödvändigt att slöjdföreningen ser sig om efter någon mera betryggande garanti för skolans bestånd och utveckling, än föreningen sjelf mäktar gifva. så är blott fråga till. hvem man; i första hand: bör vända sig. Skolan underhålles Hufvudsakligen medelst bidrag af staten; men dernäst äfven medelst bidrag af Stockholms stad: det är klart; att tanken måste vända sig till endera af dessa båda. Frågan är:blott: bör skolan helst göras — om båda delaärne äro möjliga — till en statens eller et stadens anstalt? . Och hvilketdera ger bästa utsigterna för skolans framtida förkofran? I hvilketdera fallet som helst finge skolan en beskyddare, som 7 naturligtvis icke, såsom förhållandet är med -slöjdföreningen, saknade medel till det nödtorftiga; tvärtom borde man i hvilketdera fallet som helst kunna. påräkna allt: som någonsin kunde komma i fråga; men erfarenheten visar i alla fall ötvetydigt, hvilkendera utvägen som är den bästa. Man bör idetta! hänseende erinra sig, att det; efter hvad man känner, icke varit utan sll-svårighet man lyckats vinna de bidrag staden Stockholm skänker, och att hufvudstaden ännu i detta ögonblick icke fullt åtagit sig den förbindelse, som blifvit föreskrifven såsom. vilkor för delfående af statsanslaget, nemligen bekostande af lokal för skolan. Antingen nu detta kommersig af bristande tillgångar, eller bristande intresse för saken, kan vara lika mycket; men om, vär säten erbjuder ett bidräg af 13,000 rdr. möt det att Stockholms kommun ger — såsom för tillfället erforåras — 6000 rdr till underhåll af en läroanstalt, hvilken är egnad att sprida ett så välgörande inflytande inom denna kommun sjelf — om, säga vi, staden Stoekholm ett enda ögonblick hesiterar att åtaga sig en sådan uppoffring, hvad eger man skäl.att af dettassamhälle hoppas-för skolans framtida understödjande och utbildande till större fullkomlighet? oc andra sidan vet-hvar och. en,:som något följt med denna fråga,: att såväl ständerna som :regeringen städse visat skolan den största välvilja; och om man icke gjort ännu merF, än som redan skett; tyckas alla omständigheter visa, att detta endast-får: tillskrifvas skolans uteslutande beroende af ett helt och hållet enskilt sällskap, som för öfrigt, med afseende på dess.cgna:obetydligarbidrag,icke ärvaf natur att kunna berättiga till några desto större -anspråk på statens frikostighet. Detta förhållande skulle förändras i det ögonblick skolan förvandlades till en statens anstalt. Staten; som här förmågan och som redän nu bar god vilje s-skulle dåvtillika känna en plig attsörja för skolans framtid. — Men icke blott af ekonomiska skäl är önskvärdt att.så:sker: Äfven andra omständigheter: tala derför,soch synnerligen, hvad vi-nu-gå att anföra. All högre bildning måste, i de flesta fall. påtrugas. Hela historien bevisar detta; och vanligen är i hvarje fallsmotståndetstörst just från deras sida, :om hvilkas upplysning frågan är. Äfven är imgenting vanligåreän att just de, som mest intresserat sig för upplysmngens spridande, blifvit misskända och. fördömda af. dem, för: rhvilkasjxöl de uppoffrat sig. För att taga. ett. exempel, som ligger nära till händs, så är det väl bekant, hvuket starkt motstånd. folkskoleinrättningen. i vårt lånd ibörjan rönte från en stor del af allmögens sida. DÅ är fögarmer än tio år sedar svehsk ällmöge brände en folkskola. Lyckligtvis är förhållandet numera. väsentligt olika; ty huru mycket man vän må klaga öfvet de brister, som ännu, vidlåda folkskolan. och huru mycket både arbeteroch penningar bsr NE NK, AA ER RT EE BE NR: a