Aftonbladet – 5 juni 1858, sida 3

slägtets historia har den varit af omätlig vigt. Hastigt spridde sig nu det klaraste ljus öfver den egyptiska fornverlden; ett ljus gom slog med Häpnad de första forskarne på detta fält Frankrike -sände Champollion 1g Jeune och Toscana Rosellini till Nildalen, för att insamla en skörd af nya kunskaper om de gamla tiderna. Outtröttliga enskilta forskare, bland dem: främst den utmärkte sir Gardner Wilkinson, gjorde oupphörligt nya upptäckter, och slutligen har den lärde Lepsius, på preussiska regeringens bekostnad, under trenne års resor i Egypten, Nubien och 4thiopien, spridt klarhet :och visshet öfver mången förut dunkel punkt samt fört kronologien af landets historia ett par årtusenden längre tillbaka. Några senare antiquarier hafva gjorticke oväsentliga efterskördar, och ännu är den egyptiska fornforskningens fält långt ifrån uttömdt. De: sammanlagda arbetena af alla dessa-forskare hafva grundlagt Egyptens äldsta historia och nästan öfverallt bekräftat Manethos berättelser. Denne höge prest sammansatte omkring 260 år före Christus, på befallning at Ptolomeus Philadelphus, en histöria på grekiska språket öfver Egyptens konungar, från de första tider ned till Alexanders eröfring af landet, 332 år före Christus. Manethos originalarbete har gått förloradt; men genom den judiske häfdatecknaren Josephus samt åtskilliga kristna författare bar hans historia, ehuri här och der fragmentarisk, blifvit bevarad till våra dagar. i, Liksom hvarje annan historia, börjar Egyptens. med en lång period, hvarunder gudar och halfgudar regerade. Detta är väl egentligen ett bildligt uttryck för den regering af prester, hvilka i Himlens namn stiftade lagar och förde väldet, och hvilken styrelseformi naturligen var den första utvecklingen af den! å myndigheten inom familjen grundade patriarkala makten. Men jemte denna herr-; skande prestkast) uppstod en krigarekast, till följd af nödvändigheten att skydda landet mot! ströfvande nomadfolk. Rivalitet sprang uppi mellan dessa två klasser. Den militära tröttnade att blindt lyda.de:saeerdotala buden, och den fysiska styrkan satte sig upp emot den; andliga makten. De militära höfdingarnej tillskansade sig väldet, och ien mängd. små! militärdespotier uppkomme. Dessa underkufvades af Menes,herrskaren öfver Abydas eller This, och omkring år 3900 före Christus; (år 3893 enligt Lepsius) var han herre öfver hela landet. i Krigare genom födelsen, men en statsman! i sitt sinne, förändrade och : förbättrade han! Egyptens samhbällsförhållanden; uppmuntrande; de framsteg nationen redan gjort, stadfästade: han dess lycka för många kommande århun-; draden. Statens hufvud var konung eller Pharaoh och hans makt gick i arf efter förstfödslorätt; till både manliga och qvinliga afkomlingar. Det gafs ingen Salisk lag i Egypten, och ij detta land var qvinnan berättigad lika med! mannen, kunde blifva drottning med full: konungslig makt och var, .såsom :medlem af konungahuset, en konungslig prestinna från! födseln. i Denna qvinnans frihet är detstarkaste bevis! för egyptiernas shöga civilisation och utgör den: skarpaste skilnaden emellan deras samhälls-: inrättning och alla andra Österns nationers. Konungamakten var icke absolut. Presternas orden bibehöll i rådslagen sitt vigtiga inflytande. -Krigarne vidmakthöllo ordning och gåfvo -monarkien :styrka, :men voro tillika medborgare-soldater.. Vid de stora rådsförsamlingarne, benämda Panegyrierna, voro alla religiösa, krigiska, borgerliga, administrativa, kommersiella, politiska, statistiska, inre och yttre angelägenheter periodiskt behandlade. Prester, krigare, andra korporationer och folket voro här representerade, och allas intressen voro bevakade enligt egyptiernas visa institutioner., 4) ) Kasterna eller klasserna i Egypten blefvo under tidernas lopp fyra: krigare, prester, handlande och åkerbrukare. De voro inga skarpt afsöndrade kaster i hinduisk mening, och alla hade medborgerliga rättigheter. ) Gliddon, Ancient Egypt. p48. Till Redaktionen af Aftonbladet. Med anledning af åtskilliga från landsortstidningar i Aftonbladet upptagna anmärkningar mot några brister eller oregelbundenhe