Aftonbladet – 5 juni 1858, sida 2

STOCEHOLM den 5 Juni. Landibruksakademien har ändtligen erhåls lit en ordinarie direktör; presidenten, f. d. statsrådet grefve Mörner har dertill blifvit förordnad. Grefve Mörner är onekligen en rättskäffens man, aktad såsom kunnig jurist och human 1 sitt väsende. Men dessa egenskaper äro dock icke på långt när tillräckliga för en direktör i landtbruksakademien. Utan att drifva anspråken för långt, kan man väl fordra, att den, som sättes i spetsen för en sådan institution som landtbruksakademien, hvilken kan åstadkomma så mycken nytta, bör ega insigter i landtbruket, ett lefvande intresse för detsammas utveckling, och derjemte hafva egnat åtminstone någon tid åt sådana studiet, som stå i gemenskap med denna vigtiga näringsgren. Så är icke förhållandet med grefve Mörner, hvars verksamhet hittills legat åt ett helt annat håll: Konseljen är visserligen på sitt sätt äfven ett Experimentalfälty, men inga insigter i landtbruket vinnas der. Det är alltså en fullkomligt ny bana, som grefve Mörner såsom direktör i landtbruksakademien beträdt. antagligen dertill öfvertalad, sedan man börjat inse nödvändigheten af att någon med högre sämhällställnings skulle mottaga en befattning, som så många afsagt sig, förebärande underdåniga förhinder,. Man skulle ock kunna påstå, att grefve Mörners, under närvarande förhållanden tillvägabragta förmälning med akademien är ett räsonnemangsparti, hvari kärleken icke haft ringaste del. Ett sådant antagande säknar desto mindre grund, som hr grefven hittills hvarken ådagalagt bemödanden att genom upplysande skrifter; eller betydliga uppoffringar befrämjat landtbruket eller dermed gemenskap egande häringar; dessa omständigheter skola dock, enligt akademiens stadgar, tagas i betraktande :lå val anställas till hedersledamöter i akademien. Uppställas nu sådana anspråk på dessa ledamöter, är det icke då fullt behörigt att Je redan blifvit, till någon del åtminstone, uppfylda af den, som nämnes till akademiens direktör? Man skall måbända erinra derom, att akasdemiens egna ledamöter kallat grefve Mörner. Visserligen! Men låtom oss tillse hura dermed förhåller sig. Vi hafva derom å vederbörlig ort tagit kärnedom. ma Af akademiens 160 ledamöter hade endast aderton ansett mödan värdt att insända voteringslistor till. det sist ifrågavarande direktörsförslaget, På dessa förekom friherre W. F. Tersmedens namn på 135 listor. Han hade således skolat intaga första rummet. Men. hån undanbad sig på detallra bestämdaste att vidare komma i fråga. När slutligen det definitiva direktörsvalet anstäldes, tillstädeskommo allenast 36 ledamöter (icke ens hälften af dessa hade brytt sig om att insända voteringslistor i och för förslagets upprättande). Af dessa erhöll grefve Mörner 21 röster, grefve Wirsen 17, friherre Raab 16 och professor Wahlberg 15 röster. Den förstnämde :har alltså blifvit direktör genom 21 ledamöters val — dd. v. si af ej fullt !, bland akademiens samtlige ledamöter. Oberäknadt allt annat, bevisar detta huru ringa vigt ledamöterna uhbder närvarande förhållanden sjelfva lägga på detta val. Tvifvelsutan förorsakas denna liknöjdhet af vissheten derom, att endast et sådant val skulle accepteras, vari den valdes höga sambhällsställning ingick såom den hufvudsakligaste egenskapen. Insigten uti, intresse för landtbruket äro egenskaper, som antingen alls icke; eller endasti sista rummet tagas ibetraktande. Är det väl tänkbart att akådemien under sådana förbållanden skall sunna bestå och åstadkomma någon verklig nytta? Vi äro. också fullt förvissade om att akatlemien går sin upplösning till mötes; och uppriktigt sagdt — vi önska det. Hon är redan icke längre en vetenskaplig institution. Männen med den höga sanhöllsställnivgen hafva derom dragit försorg, Akademiens. förvaltningskomitå, som numera i grunden utgör ett förvaltande verk, är akademien och upprätthåller hennes anseende, tack vare den utmärkte sekreteraren, som i ordets fulla bemärkelse drager:hela lasset. Men idängden. i samma, mån. komitens arbeten tillväxa, skall äfven han uttröttas, särdeles om den :antågande, . stupiditeten, , parad ,med bristande kännedom, om. Jandtbruket . och. dess; ,behof: förökar den lenta nervosa, hvaraf akademien besväras.