skäl hänföra framställningen om de olika plöjningssätten, afdikningen och turnipskulturen, astän den sistnämda beskrifves med en omständlighet, som torde förefalla de fleste tröttsam 5). Önskligt hade varit om öfversättaren. som i sin anmälan meddelar att han gripit irbetet an för den svenske jordbrukarens nytta och vägledning och emedan vi sakna ett arbete tjenligt att sätta i den nybörjande landtSrukarens hand, i stället för att rad för rad :roget öfverflytta originalet på vårt språk, hade bearbeat och lämpat de samma efer vårt lands tlimat och öfriga naurförhållanden; det hade lerigenom blifvit både användbarare och vida nera instruktift, än. förhållandet nu är, utan att ändock i afseende på omfånget ökas, emelan ganska många förkortningar utan all skada hade kunnat ske. Derigenom hade vunnits, att i den svenska upplagan hvarje landtmannaarbete blifvit beskrifvet och förlagdt-till den årstid, då detsamma här kan och bör utföras. Öfversättarens bemödande, att så troget som möjligt återgifva originalets lättfattliga och tydliga språk?, är visserligen berömvärdt; men pieteten i detta fall går dock alldeles för långt och är bestämdt felaktig, då äfven han börjar jordbruksåret? med vinern, under hvil en tidsperiod jordbruket, enligt hvad en hvar har sig bekant, hos oss ligger nere, äfvensom att bland landtmanna-arbeten, hvilka under vintern böra utföras, åkerjordens omplöjning, planering af hagtornshäckar och silängarnes bevattning uppräknas, samt att vallplöjningen förlägges ill slutet af vintern?, då det likvist här icke kan utföras. Visserli.en har öfversättaren i en hop noter anmärkt, att det eller det arbetet icke här kan verkställas eller passar in på de tider, som i originalet uppgifvas; men detta är dock ingalunda tillfyllestgörande i ett arbete, som öfversättaren vill sätta i hand på den nybörjande landtbrukaren?. Just emedan vi med visshet känna, att öfvers. kunnat åstadkomma en sådan bearbetning af originalet, som med våra förhållanden öfverensstämt, och emedan han sannolikt icke vill eller bör hänföras till de öfversättare, hvilka endast för arfvodets skull kasta sig öfver ett förtjenstfullt arbete och så troget återgifva detsamma, att det nästan blir oigenkänneligt och oläsligt, så hysa vi större anspråk på honom. Vi kunna derföre icke ursäkta, att han, som sjelf är föreståndare för en landtbruksskola och således förmår att skilja det väsentliga från det oväsentliga, utan urskilning i öfversättningen upptagit den i originalet förekommande massa af råd och föreskrifter utan allt praktiskt värde, hvilka otvifvelaktigt skola förefalla de fleste läsare här i landet rent af pjollriga. Eller hvad säger läsaren derom, att man i öfversättningen återfinner författarens omständliga beskrifning på de olika års-j. tidernas nöjen och förströelser, hans råd tilll, de unga eleverna att icke söka anställ-t: ning hos sådana farmers, som hafva flera j små . barn, emedan sådana förmenas åstadI komma otrefnad för eleverna; hans förmaning I, till elevernas målsmän att icke tillåta de förra I bålla sig ridhästar, emedan de då blifva be-), gifna på ridter till marknader och landtbruks, möten; hans anvisning att man i vagnslyktor! bör nyttja vaxljus och slakta dufvorna medelst hufvudets afvridning på nämde djur — med mera dylikt kram? Tilläfventyrs skall man förevita oss, att vårt ofta anförda beröm öfver originalet icke står väl tillsammans med de här ofvan intagna citaterna; men vi vilja dervid erinra, att man ganska ofta, äfven hos utmärkta engelska författare, som bemöda sig att vara rätt populära, just derföre spårar en åtrå att till komplett evidens deducera en mängd åsigter, som utan all dylik anfäktelse ändock af enhvar lätteligen begripas. Vi hafva också citerat dessa egenheter hos den engelske författaren egentligen endast för att antyda både nödvändigheten och nyttan af en-med omsorg och sakkunskap verkstäld bearbetning af originalet, en åtgärd, som vi anse den svenske öfversättaren hafva bort vidtaga. Derigenom skulle enhet vunnits i råd och föreskrifter, och arbetet blifvit vida mera instruktift än fallet nu är. Vi föreställa oss att den nybörjande landtbrukaren ofta skall blifva försatt i ganska stort bryderi under läsningen af detta arbete, och vi äro öfvertygade att han skall blifva särdeles bekymrad i fall, såsom ofta inträffar, några af hans husdjur plötsligen insjukna, och han, för att bota dem, vill följa de föreskrifter, som i Landtbrukets Bok meddelas, och skall tillaga läkemedel, hvaruti ingå ett uns af .tt medikament, ett lod af ett annat, en drachma af ett tredje och ett qvintin af ett fjerde o. s. v. — hvilka alla vigtsorter förekomma i samma recept, emedan öfversättaren försummat att reducera dem till ett vigtsystem. Likaledes anse vi, att ibland de talrika träsnitten, hvarmed detta arbete blifvit försedt, firnes en stor mängd, som utan skada hade kunnat uteslutas, emedan de framställa redskap, som redan finnas hos hvarje landtman och äro af så enkel konstruktion, att de icke kunna förenklas. Flera träsnitt äro för öfrigt så illa aftryckta, att de omöjligen kunna begagnas, om någon skulle vilja efter dem förfärdiga de redskap som de föreställa. Öfversättaren, som meddelat åtskilliga ritningar på nyare redskap af bättre konstruktion, har derjemte bibehållit ritningarne på samma redskap af äldre konstruktion, påtagligen utan all nytta, men medförande den otägenheten, att arbetets omfång onödigtvis ökats. Vidare har han bibehållit de visserligen i och för sig sjelfva ganska vackra, men här i landet alldeles icke med ringaste nytta utförbara planer och ritningar till skottska ladugårdsbygnader, hvilka i originalet förefinnas. Med afseende på vårt klimat måstt ladugårdsbygnaderna här väsentligen annorlunda :konstrueras. Härom kan icke öfversättaren vara obekant, och han hade derföre beredt sina läsare. de nybörjande landtbrukarnen, vida större; nytta, om han uteslutit ide ifrågavarande ritningarne och i stället meddelat sådana, som vore vägledande och uftförbara i vårt land. — Det torde möjligen anmärkas, dels att vi hysaf alltför ttaora anspråk Då öfversättaren. och? vm KM do AL — a AA RR —— (Å KR An RR -—