denna betydelse bliva, derest ståndet vore grundadt på den lika valrätten. Särskilt skulle ett beslut i denna riktning lända Göteborgs samhälle till heder och blifva för andra orter ett föredöme, som icke skulle kunna undgå att ega en stor betydelse.n — Följande prof på de trakasserier, hvarför resande, vare sig svenskar eller utländningar, som ämna sig till vårt land, äro utsatta genom de småaktiga bestämmelserna i våra passförordningar, meddelas. af. Göteborgs: Iandelstidning: Passförhållandena i Frankrike hafva utgjort och utgöra föremål för främmande resandes klagomå!. En aktad medlem af detta samhälle, som. nyligen besökt Frankrikes hufvudstad, har dock upplyst, det han och flera med honom icke rönt minsta olögenhet af de öfverklagade passhistorierna i Frankrike; tvärtom har man vid gränsen, på resan både till och från nämde land; blifvit behandlad med all grannlagenhet. Ett annat förfarande har dock mött, då man nclkats det fria Sverges gränser. Så berättas hurusom resande, då de direkte från jernvägen skyndat till hamnen i Köpenhamn, för att gå ombord på det hitgående norska ångfartyget, blifvit mötta af befälhafvaren på detta fartyg medhäftiga protester. — Ingen får gå ombord, intet Töi föras ombord, förr än jag får se passet. De resande visa sina svenska pass, gällande för bortoch hemresa, vederbörligt viserade i Paris. — Men det är ej påskrifvet af svenske konsuln i Köpenhamn. — Huru har det kunnat ske, då vi haft knapp tid att hinna hit från jernvägen? — Men i Hamburg? — Vi hafva gått direkte, hvilket kan ses af dagen för passets viserinde i Paris. Vi hafva, synes det tydligen deraf, icke kunnat uppehålla oss på något ställe mer än hvad oundvikligt varit för bantågens afvaktande. Efter mycket räåsonnerande, derunder de resande å sin sida knotade öfver en sådan orimlig ordning, så mycket. förhatligare, som man icke hade några offentliggjorda föreskrifter till ledning för hvad som borde iakttagas, samt ångfartygets befälhafvare å sin sida åberopade det höga ansvar, som: drabbade honom, derest passföreskrifterna icke strängt efterföljdes, medgafs det ändtligen de resande att gå ombord och komma till sitt land igen. En annan resande, som uppehållit. sig några flera timmar i Köpenhamn, fick dock i medfölja. Något motstycke till dylika trakasserier, försäkrar man, finnes ej: i Frankrike, der hvar och en åtminstone kan lära känna de bestämda föreskrifter, hvarefter hän har att sig rätta. i — Berlingske Tidende återgifver en mellan svensk-norska och danska regeringarne afslutad: öfverenskommelse rörande rättighet för de tre ländernas fartyg öfver 13 lästers drägtighet. att idka. fri kustfart mellan hvarandras hamnar. Öfverenskommelsen är daterad Stockholm den 16 April och innehåller följande bestämmelser: 1 Från den 1: Juli kunna den ena kontraherande maktens. segeloch ångfartyg, när deras drägtighet. efter mätningsbrefvet, öfverstiger 15 läster, deltagai kustfarten mellan hamnarne i: den andra kontraherande maktens riken och länder. 2. De segeleller ångfartyg, hvilkas drägtighet, till följd af de i det land, hvartill de höra, gällande reglor för skeppsmätningen, icke mäta öfver 15 läster, men hvilka efter de i det andra landet gällande mätningsföreskrifter uppnå denna drägtighet, skola undergå ny mätning i sistnämda land, så att det må kunna afgöras, huruvida de äro berättigade: att deltaga i kustfarten. 3: Skepp af den drägtighet, hvilken till följd af föregående bestämmelser berättigar dem till kustfart skola i de tvenne köntraherande makternas resp. riken och länder, med hänsyn till allt hvad som rörer skeppsfart och handel, njuta samma behandling, som nu medgifves eller framdeles kommer att medgifvas de särskilta ländernas. egna skepp, med, hvilka de i hvarje. hänseende ställas på samma fot. 4, Hvarje medgifvande, som framdeles. i Hans danska Maj:ts riken och länder kan komma att göras till förmån för en tredje makts tartyg, af 15 lästers drägtighet eller derunder, skall också tillgodokomma fartyg af samma drägtighet, hvilka tillhöre H. M. konungens af Sverge och Norge undersåter, i det samma förmån i detta tall skall medgifvas danska skepp af samma drägtighet i svenska och norska hamnar. 5. Båda de kontraherande makterna förbehålls sig att inom 6 månader upphäfva denna öfverenskommelse, och är det en gitven följd, att, sm den emellan dem afslutade skeppsfartsoah handelstraktaten af den 2 Nov. 1826 skulle upphöra att vara gällande, de i denna deklaration innehållna bestämmelser, från den tidpunkt då nämde traktat tilländagår, äfven upphöra att vara gällande. — Stockholms omgifningar äro så natursköna och inbjudande, att stadsboerna syna: mindre än i de flesta andra större städer tänka på att inom staden förskaffa sig några angenäma promenadplatser. Men för de många, som ej ofta ha tid att begifva sig utom staden, för att andas ut bland grönska och blomster, äro dock dylika platser ett behof, och förr eller senare måste dock äfven Stockholms invånare söka att erhålla detta behoftillfredsstäldt. Bland de få dylika platser, som under senare åren öppnats för promenad, är Svenska Trädgårdsföreningens vackra trädgård vid Drottninggatan utan tvifvel en af de angenämaste, Vi hafva i dessa dagar: från föreninsens styrelse emottagit nedanstående tillkännasifvande rörande tillträdet till trädgården, och nföra detsamma så mycket hellre, som v! örmoda. att den ordning. hvars införande l!