trodde, att man 1 detta hänseende kanhända borde göra någon skilnad mellan de äldre och yngre lärjungarne. Man syntes i allmänhet vara af den tanken, att skolundervisningen lämpligast kunde fortgå från kl. 8 f. m. till kl. 3 e. m., med ett något längre frukostlol eller kortare hvilostunder vid hvarje timma. En talare fästade uppmärksamhet på denhelsosamma förändring i afseende på tiden för middagsmåltiden, som skulle komma att blifva I: en följd af skoltimmarnes förläggande uteslutande på förmiddagen, och det stora inflytandet häraf att befordra både arbetsamhet och trefnad inom familjen. Man erkände likväl. att olika ortförhållanden kunna föreskrifva en olika ordning i detta hänseende. Rörande sedermera den s. k. frisittande gymnastiken, yttrade de fleste sig med en viss återhållsamhet; men en talare antydde den i allmänhet stora vigten deraf, att gymnastiken leddes af en person, som fullt förstode att tillämpa densamma efter olika individers behof; en annan föredrog : fristående gymnastik; en annan åter hvad vi skulle våga kalla frispringande. Denna senare torde i sjelfva verket icke vara att förakta. I diskussionen deltogo lektor Elfving, rektor Geyer från Philipstad, öfverste Hazelius. lektor Bergius, rektor Söderlind, kapten Hjärne. doktor Carlson, medicinalrådet Berg m. fl.. bland hvilka den sistnämde gjorde en bedröflig, men natursann skildring af det förderfliga inflytandet af det gamla hemlexläsningssystemet, hvilket nu lyckligtvis i följd af den förändrade ordningen med skoltimmarne blifvit betydligt mildradt. Diskussionen afhördes med stort intresse, och då den framskridna tiden icke tillät någon behandling af de återstående öfverläggningsämnena, var det med nöje man hörde hr ordföranden tillkännagifva, att en annan offentlig sammankomst skulle komma att dertill. utsättas. — Från Luleå skrifves den 22 dennes: För en och annan månad sedan började man göra sig den föreställningen, att krisenm var i det närmaste öfverstånden. Här ser det dock ut, som skulle dess verkningar först på senaste tiden börja att göra sig gällande. På en tid af några få månader hafva endast här i staden åtta fallissementör inträffat — det sista i denna vecka, i det hr C. A. Gowenius, som öfver 20 år idkat handelsrörelse härstädes, lörsattes i konkurstillstånd. — Man läser i Söderköpings Tidning: Af de ångbåtar, Som passera kanallinien, hafva trenne nyligen drabbats af följande missöden: Per Brahe, som sent på aftonen den 9 dennes på resa från Jönköping till Stockholm passerade Karlsborgs slussar, stötte mot nedre slussen af mellanparet 26 och 27till följd af maskinistens felaktighet att ej åtlyda kaptenens signal, och det med den påföljd, att trenne riglar på slussporten sprungo, men skadan reparerades, så att ej seglationen lidit något afbrott. — Santesson lärer under sin senaste resa till Göteborg haft svårt väder på Wenern, der i följd af den starka sjögången räddningsbåten med en af besättningen lösrycktes från fartyget och dref i land, hvarjemte äfven något fraktgods gått förloradt. — Då Östergötland den 14 dennes från Jönköping till Stockholm passerade Berg och en timmerman skulle insätta skoflar i ett af hjulen, satte maskinisten fartygeti gång utan kaptenens order, så att mannen blef illa klämd och måste undergå läkarebehandling i Stockholm. — Om Jjernvägsmötet i Borås den 21 läsesi Westgötha Korrespondenten: Jernvägsmötet härstädes förliden fredag var mycket talrikt besökt. Intresset för frågan var ock mera varmt än hvad man vågade hoppas, tfter den motgång saken rönt vid senaste riksdag. Sedan hr häradshöfding Hessle blifvit enhälligt vald att föra orlet vid dagens förhandlingar, genomgingos och kollationerades aktielistorna efter upprop och till utrönande af personligen eller genom befullmäktigade närvarande delegare, hvarefter den vigtiga frågan.framstäldes: Skall bolaget än vidare ega bestånd eller skall det upplösas? Hr doktor Elmlund begärde härvid ordet och förklarade bland annat, att han icke allenast i egenskap af enskilt delegare, utan äfven såsom målsman, enligt fullmakt, för bolagets största aktieegare, nemligen Borås stad, frambar vördsam protest emot bolagets upplösning, samt påyrkade att man med odeladt förtroende tör den ädle och högt aktade ordföranden, hvars stora förtjenster tacksamt erkändes, ännu en tid borde hålla tillsamman. Häradshöfding Hasselroth fick derefter ordet, anförde de tillfälliga omständigheter, som gemensamt medverkat till den vigtiga frågans fall vid. senaste riksmöte, förutsade en helt annan utgång vid en nästkämmande riksdag, om nemligen bolaget hölle rätt tillsamman, och slutade med att uppmana till endrägt och kraft vid fortgåendet på den beträdda banan. Hr Rydin instämde dervid med hr Hasselroth samt berättade, att han dagen efter frågans fall i stånden haft audiens hos H. K. H. regenten, som beklagade sakens utgång. . Nu. väcktes ock af hr Rydin, efter uppmaning, som lärer gifvits af hr öfverste Ericson, proposition om utseende äf en deputation, som borde infinna sig vid storlägret å Axevalla, för att än vidare uppvakta H. K. H. Enligt senare fattadt beslut förkastades detta förslag. Med hr doktor Elmlund instämde nu, handlanden A. Lindgren, kapten Wessman och doktor Svedmark m. fl. Ordföranden ådagalade nu på -det klaraste den oafvisliga nödvändigheten äf banan, hvarefter han uttalade principen om frihet för aktieegare att utgå ur bolaget eller reducera sina aktier. Sedan utredt blifvit, att med frågans besvärande ej afsågs att på förhand binda någon akticegare att möt sin vilja än vidare qvarstå, blef -bolagets fortfarande bestånd enhälligt beslutadt. Vidare besvärades den nu framstälda frågan om aktieegares rätt att utgå ur bolaget med — ja. Tiden för dylikt utträdande ur bolaget blef derefter begränsad sålunda, att anmälan derom måste ske senast inom en månad efter kungörandet tredje gången i Postoch Inrikes Tidningar. Hväd beträffade de frånvarande aktieegare, som ej nu voro representerade, så ansågos de bundne at de närvarandes beslut. Alla hittills gjorda omkostnader skulle äfyen, enligt nu fattadt beslut, gäldas pro rata parte efter teöknade beloppet. Sedan beslut vidare blifvit fattadt om val af direktion, dess qvarstående tills sjelfva anläggandet af jernvägen börjar, dess rättighet till ersättning för hafde kostnader, skred man: till val. Till förste ordförande utsågs nu häradshöfding Hessle, som länge ursakade sig, men slutligen gaf vika för den enhällighet hvarmed aktieegarne härutinnan uttalade sig; till andre ordförande: häradshöfding Hasselroth, och till ledamöter: kapten Wessman, häradshöfding Olivecreutz, rrosshandlare GC. Bruzewitz, rådman Ehrenqvist, samt ill suppleanter: grosshandlare Frizell och fabrikör Johansson på Källäng. Till revisorer af räkenskaper, skedd uppbörd etc. valdes häradshöfding CH. Uggla och hr , Hallin. Ytterligare beslöts, att aktieegare, som ännu ej fullgjort andra och tredje inbetalninsarne, skulle desamma eriägga. Uppbördsmännens :edovisning till direktionen skulle antingen ske melelst kontant liqvid eller räntebärande papper, som vf direktionen godkännas. Slutligen; och med anledling af den framställning, som från några franska vankirhus utgått, om anläggande af jernväg med ranskå kapitaler, uppdrogs direktionen att verka för aken samt, om så befanns nödigt. utsända ombud