Aftonbladet – 29 maj 1858, sida 2

EUADARHALTT BUMLAle BIE GPA De med sista posten hit ankomna utändska tidningar omförmäla det nya nederjag fränska regeringen lidit genom hr Migeons val till medlem af lagstiftande kåren för departementet Haut Rhin. Ifrågavarande person blef för någon tid sedan dömd för den förbrytelsen. att ha burit en orden, som icke illkom honom; och knappt hade han kommit ar fängelset förr än han presenterade sig såsom valkandidat. Förgäfves utfärdade pretekten ett cirkulär till-elektorerna, hvaruti han besvor dem att rösta på regeringens kandidat sch utfor i de häftigaste ordalag emot oppositionen i allmänhet och hr Migeon isynnerhet. Den sistnämde erhöll) i trots häraf, de esta. rösterna. Denna utgång af saken ger Times anledning till. en artikel, hvaruti det nuvarande systemet underkastas en sträng kritik. En hög person — säger. Times — fälde för någon tid sedan ett yttrande, som icke så snart lärer förgätas, att nemligen de fria institutionerna nu befunne sig på ett hårdt prof. Vi fråga deremot å vår sida: hvad :man skall säga om de despotiska institutionerna. Att dessa i ett land, på några mils afstånd från våra kuster, äro stälda på ett hårdt prof, lärer väl af få betviflas.. Huru de komma att bestå detta prof kan ingen menniska nu förutsäga. Kejsaredömet i Frankrike: befann sig för ett eller två år sedan på höjden af verldslig storhet. Dess chef hade lyckosamt slutat ott stort krig, han var ett mäktigt och krigiskt folks utvalde. beherrskare samt en aktad bundsförvandt med ett rike, det enda på en gång stora och. fria i Europa; Nu finna vi honom, ehuru med en armå talrikare än någonsin och med bullersamma sjörustningar i hvarje örlogshamn, likväl nedlåta sig till valstrider i de aflägsnaste delar af riket med personer, som för några månader sedan voro alldeles okända, och hvilka skulle ha förblifvit det, såframt icke den kejserliga regeringens egen dårskap och tyranni mellankommit. Kejsaredömets anhängare kunna ej dölja sin missbelåtenhet meddetta val. Tidningarne tillåtas ej diskutera saken; äfven Monitören förbigår den med tystnad. Det är tydligt att regeringen. erhållit enkänbart slag; och likväl har en utländning, isynnerhet en engelsman, svårt att.fatta. huru ett beslut, fattadt af en hop fransk-tyska bönder, kan skada fastheten af en sådan bygnad som det kejserliga..systemet.. Vi skalle finna det helt naturligt, om inom lagstiftande: kåren funnes en opposition, och så var verkligen förbållandet för några år sedan i Frankrike. Men ou är allt förändradt. Kejsaren regerar och styr äfvenså, Ministeren måste icke blott räkna på den valda kammarens majoritet, utan också blanda sig i hvart enda val. Under det gamla systemet förutsattes blott att majorite(ett af fransmön lemnade sitt bifall till landets institutioner, och man brydde sig föga om en och annan valkorporations motstånd. Men nu förutsättes, att hvarenda fransman måste vara förtjust .1 kejsaredömet. Ingen opposition, ingen ljumhet, icke ens någon tvekan kan tillåtas. Fo,som icke är med general Espinasse, är emot kejsaren. Hvarje valkandidat måste antingen visa sig villig att blindt rösta för allt hvad som föreslås af regeringen, att upphäfva rop af underdånighet emot kejserliga familjen och rop af förtrytelse emot hvarje oberoende ledamot,: att :med ett ord vara en imperialist: af renaste Vatten,-eller ock har han att vänta sig allt: hvad ministrar, prefekter, märer; biskopar och öfver-. star, prester och regementsofficerare kunna. emot honom företaga: Regeringen har: till sitt förfogande nitton tjugondedelar: af lag-stiftande kåren;och hvarje debatt: och votes ring är der ej annat än en fats.. Men just denna stora makt gör hvarje otur till en sak af stor betydenhet. Regeringen, är så mäktig,