Aftonbladet – 25 maj 1858, sida 2

fråveg sågen Rat EE FE NET INRE SEE gjort sig gällande. I Sundsvall har man bestämt sig för omröstning efter graderad skala. I Filipstad har man deremot beslutat omröstning pr capita. Då det är af stort allmänt intresse att erfara, huru denna fråga behandlas och det större eller mindre deltagande, hvarmed den omfattas, hafva vi sökt från korrespondenter i landsorten förskaffa oss något mera detaljerade notiser om förloppet af de öfverläggnin-: gar, som i en och annan af rikets städer egt: rum i ämnet, och meddela i dag några uppgifter i detta hänseende frånHalmstad. Enligt de förteckningar, magistraten derstä-des, med ledning af innevarande års stadsskattelängder, låtit upprätta, utgöres antalet valberättigade invånare i samma stad, utom. stadens fyra magistratsmedlemmar, af 157 personer, deraf 85 borgare, 3 som idka borgerlig: näring utan att ega burskap samt 89 husoch: jordegare, som hvarken äro magistratspersoner,. borgare eller idka borgerlig näring. Summan. af dessa personers skattebidrag till staden, då. deri blifvit inberäknade deras afgifter så väl till stadens allmänna kassa som till byoch båtsmanskassan, jördskyld, skjutsbidrag, fattigskatt och kyrkoskatt, uppgår detta år till 13,083 rdr rmt, deraf magistratpersonerna bidraga med: 91 rdr, borgrarne med 8493 rdr 10 öre rmt, : de, som -borgelig näring idka utan att vara I burskap, 506 rdr 83 öre rmt, samt husoch jordegare 3902 rdr 67 öre rmt. Skilnaden emellan de olika personernas skattebidrag med hänsigt till rösträtt vid riksdagsmannaval är särdeles i ögonen fallande. Så t. ex. erfar man af förteckningen, att t. ex. en handlande C. N. K. skattar för 721 rdr 91 öre; då en collega scholx W. E. R. är påförd skatt endast med 23 rdr eller 31 gånger mindre; tultförvaltaren C. H. är påförd skatt till endast 24 rdr, då deremot en skomakare B. P. E. skulle få rösta för 48 rdr eller dubbelt o. s. v., ja resultatet af det hela skulle blifva attutistaden Halmstad 17 personer, som skatta tillhopa omkring 7000 rdr, kunde, derest de förenade sig, öfverrösta de öfrige 144 valberättigade, som icke skatta för mer än 6000 rdr. Efter meddelande af dessa upplysningar afgaf vid det utlysta sammanträdet för frågans behandling magistratens ordförande borgmästaren T. Stockenberg följande anförande till protokollet, hvaraf vår korrespondent tillstält oss en afskrift, som vi med särdeles nöje här nedan meddela: EK. M:ts nådiga bref tillåter hvarje stads valberättigad invånare att förena sig om den grund, hvarefter deras röster vid riksdagsmannaval böra beräknas icke eller om annan beräkningsgrund än den, som, i händelse dylik förening eger rum, bör följas, — nemligen shvad hvar och en af de väljande till staden eller dess allmänna behof skattar; — en grund, som dock ovedersägligen kan leda till det besynnerliga resultat, som nyss nämdes, eller att till representant för ett samhälle utses en person som blott representerar några få, eller de, hvilka, såsom de förmögnaste i samhället, utgöra de största skatterna, men derföre ingalunda med säkerhet kunna antagas disponera öfver dugligheten och skickligheten, i hvilket fall, eller att denna minoritet i sig inneslöt samhällets kärna, både förmåga och förmögenhet, denna minoritet till sin styrka, gent emot den på en gång obemedlade och okunniga pluraliteten, väl vore att anse såsom den verkliga pluraliteten och derföre såsom sådan borde aktas. Men lyckligtvis är penningen icke någon måttstock på menniskovärde, eller den personliga förtjensten något bihang till förmögenheten, någon förmögenhetens uteslutande tillhörighet. Tvärtom, och detta är en gammal bekant sanning, finnas dugligheten och skickligheten lika väl hos den fattige som hos den rike. Derföre ock har man emot den åsigt, enligt hvilken folkviljan bör räknas efter förmögenheten, uppstält den mening, som tillerkänner hvarje till myndighetsålder och sjelfständighet kommen samhällsmedlem lika rösträttighet vid val af riksdagsfullmäktig, enär man ansett hvarje sådan medborgare--böra ihufvudsakligen lika mån både vilja intressera sig för och ega förmåga att inse det allmänna bästa samt vara i lika stort behof af skydd såväl för sin person som sin egendom; — en mening emöllertid, som (så säga dess motståndare), och detta är det kraftfullaste skälet deremot, är för samhället vådligt att tillämpa; der hvarest bildningen icke är allmän eller i det minsta der bildningen icke eges af flertalet. Huruvida, i fall sistnämde valgrund här i staden skulle antagas, berörde inkast kan ega sin giltighet, lemnas nu till de valberättigades afgörande; hvarvid de valberättigade tillika erinras derom, att de ega bestämma antingen valen skola ske medelbarligen eller omedelbarligen, samt i förra fallet klassvis eller gemensamt; hvilka sistnämde valsätt hafva hvar sina fördelar och olägenheter, fastän af betydelse, underordnad de två först angifne hufvudgrunder. Magistraten anrgodar alltså nu devvalberättigade att yttra sig om den grund de vilja antaga för blifvande val till riksdågsman, .— tillönskande magistraten härvid, att det beslut, de valberättigade gå att fatta, måtte bereda dem sjelfva heder och i en framtid fäderneslandet gagn. Men innan jag lemnar ordet torde jag få begagna det för att yttra min enskilta tanke i ämnet; och vill jag göra det i största korthet: Såsom den, enligt min åsigt, förnuftigaste, rättvisaste och enklaste, samt derföre ock mest säkra; nyttiga och önskansvärda grund för val af folkombud, anser jag ifrågavarande rösträttighet, sådan den af K. M:t och rikets ständer blifvit städernas invånare tillerkänd, böra beräknas per capita eller efter person, hvilken: valgrund jag alltså röstar för måtte antagas för denna stad, äfvensom jag föreslår att valen ske omedelbarligen. : Anghende åter grunden, hvarefter riksdagsmannaarfvodet bör utgå, så, då rimligtvis deri enhvar synes böra deltaga i mån af tillgång, är jag af den mening,-att berörde arfvode bör på de valberättigade debiteras efter deras skatt till stadens allmänna eller gemensamma. kassa, Resultatet blef, som redan är kändt, att de valberättigade beslutade att omröstningen vid blifvande riksdagsmannaval skulle ske med personlig röstberäkning. Önskligt vore att en dylik statistisk analys, åtföljd af enahanda uppmaning till de valberättigade som den i Halmstad, änstäldes i alla städer, då man säkert skulle öfvertyga sig, att