som var ämnädt att prisa alla dem, som inbjöd honom till sina. fester! och förherrliga alla dem, som hade dekorerat honom. Han föreläste sina arbeter i så mänga sällskaper som möjligt, bläbd andra stäl len äfven på slottet Frohsdorf, dit hän rest för ått besöka den. landsflyktigd kungafamiljen; prinsessorna skola hafva varit så ämabla att åhöra hans förelisningar; fjorton aftnar. Han var icke lika lycklig inför publiken, som aldrig riktigt kunde förena sig med hans stil; Han lät t:7ex. uppföra en tragedi. som hette Le siege de Paris,, och hvaruti en af personerna sade: ner ad . et Jhåbite å la möntagne, et jaime å la vallbe Man tydde det såsöm å Pavaler. Ett annat -:ställe har de orden; . i: Mon vieux påre, en-ce L:eu, seul å manger mapportev Man tydde: Seil a mange ma porte, och en af råskådarne tillfogade: Han måtte. hafva haft goda tänder. y er ? Allt sådant nedtryckte dock icke dArlincourt; han förskaffade sig goda recensioner, -eller åtminstone styrde han så till, ått Kritiken icke gick för illajåt honom; man visste, att det gjörde honom så ondt, och sjelf var hah ju så godmodig. Det låg honom dock särdeles om hjertat att blifva gynsamt omtalad i Journal des debats, och efter mycken ansträngning blef hån ändtligen bekant meden af redaktörerna, och efter förtyade ansträngningar, mycken uppmärksamhet och många vänskapsprof dref han det derhän, att redaktören lofvade anmäla hans Ismalie ou lä Mort et PAmour.s Artikeln blef skrifven, halft på skämt; halft på allvar, och innehöll ett mycket vilkörligt berim. Den dag; då dån skulle komma i bladet, gjorde dArlineourt en stor frukost för redäktören; och då tiden vär inne att läsa Körrekturet, påstod: dArlincourt; ätt hansogäst ickeskulle besvära sig ;-han ville sjelf fara till tidningens byrå och besörja arbetet för hohom. Besegrad at vin och vänskapsbetygelsers;, lät, redaktören honym råda; dArlincourt for till stället och läste korrekturet Tnen på en ny Metod. Öfverallt, der det stod talang,, satte han genier,.i stället för-,goda-tankar. satte ban upphöjda tankar fkort, artkeln blef.skorrigerad :och, förvandlad. till ett. stort. loftal. Redaktören förundrade sig, men,.dArlincourt :var, ju ettisäcgödmodigt bart Märkligt nog, blef artikel en pinne i hans likkista; ty uppmuntrad af det opar: tiska beröm, som pressen tilldelade honom, gaf han